Saker jag inte visste före jag fick barn

Att jag är en jäkel på att vara ninja! Varje kväll är det en utmaning att smyga upp som en ninja ur sängen när Gry har släppt bröstet och vänt sig till sidan. Alltså de movesen! Utsträckta händer, spända ben, stark mage, ihopknipen mun och långsamt långsamt upp utan att göra ljud ifrån sig. När jag kommer ut ur rummet får jag stå och andas värrigare efter att ha hållit andan under hela proceduren. Innan jag fick barn så var det ju liksom bara att stiga upp. Rätt och slätt.

Hur jäkla irriterande tv:n kan vara. Alla dessa barnprogram med bakgrundsljud, skratt, skrik och skrän. När jag då vill byta så har jag en ilsken 3 åring bredvid mig som gör dubbelt värre ljud om programmet stängs av.. Så att. Innan jag fick barn var det ju bara att byta kanal när det var ett irriterande program på. T.o.m. stänga av tv:n kunde jag göra utan desto mer gnäll från någon!

Hur otroligt svettigt, ledsamt och förbannat det kan vara att klä på sig själv och barnen och gå ut. Före jag fick barn lade jag på mig jackan, tog nycklarna och telefonen. Öppnade dörren och gick ut. Punkt. När Lo hade sin värsta jag-vägrar-klä-på-mig period så var det lite längre procedur än så. Det var mer ”Okej om 10 minuter går vi ut, gör dig redo för det” ”Nu ska vi klä på oss” ”LO KOM NU VI SKA GÅ UT” ”SPRING INT RUNT NU!” ”SLUTA SKRIKA VI SKA JU BARA GÅ UT OCH LEKA” ”NEJ DU KAN INT VARA NAKEN DÄR UTE DET ÄR KALLT, GÅ FAST UT OCH KÄNN PÅ TRAPPAN” ”LO KOM IN DU KAN INTE VARA NAKEN DÄR UTE PÅ GRÄSMATTAN DU FRYSER IHJÄL!” 10 djupa andetag ”Ja kom in, kom så lägger vi på ytterbyxorna och jackan, bra!” ”Nu har Gry kakka, jag far och byter blöjan vänta här” ”LO VAR ÄR DU NU DÅ OCH VARFÖR HAR DU TAGIT AV DIN JACKA OCH DINA YTTERBYXOR NU NÄR DU ÄNTLIGEN HADE FÅTT PÅ DEM?!?!” Ja ni fattar…..

Hur snabbt ett köksgolv kan bli smutsigt. Varenda dag! VARENDA DAG måste vi städa köksgolvet! Hur i hela friden kan det bli råddigt och smutsigt så snabbt!? De är två små varelser, varifrån kommer allt grus, alla leksaker, all mat, all intorkad saft, alla fläckar.. ALLT?! Före jag fick barn skurade jag golvet nu som då, och sopade varannan dag. Allt frid och fröjd. Nu, not so much frid.

Hur snabbt man slutar bry sig i att köksgolvet är smutsigt. Jaaa man kommer faktiskt till en punkt då man inte orkar gå och bry sig om allt skit under köksbordet hela tiden. Om jag orkar skura under bordet varannan dag, då är det nog verkligen bra.

Hur otroligt irriterande barnskrik kan vara. Alltså, rent och skärt ”mamma jag är ledsen och rädd” skrik, det funkar ju, det kan jag ta. Men barn som bara sådär annars springer runt och skriker (typ är glada..) Jisses vilken trigger det är för mig. Förr, när jag inte var omringad av barn, både mina egna och andras, då kunde jag ju välja att bara byta plats och slippa höra på eländet, men nu är det inte så lätt det, nee-e serni!

Hur otroligt långsamt en förmiddag kan gå. Ja, förr kunde jag ju sova bort förmiddagen, eller spendera den med att jobba. Då gick ju klockan i rask takt (speciellt då jag sov) men åh dessa mornar när man inte har något program, och inga kompisar kan va. Oh Gud vad långsamma de kan vara.


En bild på mig en av dessa mornar. Extra plus om det är måndag. Som idag. Bild Hej hej vardag

 

7 reaktioner till “Saker jag inte visste före jag fick barn”

  1. Hahahaha jaaaa hög igenkänning på alla punkter. Speciellt ihållande glatt barnskrik. Kill me please!!

  2. Åååh barnskrik! Blir vansinnig. Min 2-åring härmar schimpanserna i Madagascar och jag blir helt tokig. Och när han skriker blir hunden upphetsad och börjar skälla, då först blir det fart i glädjetjuten. Och så skäller hunden ännu mer. Och så vidare – en ond cirkel som inte bryts förrän någon blir ledsen. Puuuh.

    Med andra ord: igenkänningsfaktor 1ooo.

  3. Känner också igen mig i alla punkter. Har en nakenfis på 2 och hon springer lätt ut naken fast det är minusgrader. Själv står man där i jacka, halsduk och mössa å försöker få bebis att sova i vagnen x)

  4. Hur löste ni det med påklädningen sen? Vår stora har inte riktigt någon motivation till att gå ut nu för tillfället så påklädningen blir väldigt jobbig. Det är maskande, spring tillbaka till leksakerna, ”mamma hjälpa” osv… tålamodsprövande minst sagt. Och han är 4 år och kan ju påriktigt klä på sig själv…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *