Upprymd!

Wohoo! Ihelgen får vi hem vår nya kamera! En Nikon D3100. Blir så roligt att få fota med en ordentlig kamera! Vi behöver ju inte köpa den nyaste kameran eftersom jag verkligen inte är någon fotograf, eller ens intresserad av fotografering. Men vi vill ändå ha en kamera som ger bra kvalité på bilderna, som är bekväm och ändå lite mer avancerad än en vanlig digitalkamera. Äntligen får jag också börja lägga upp skarpa fina bilder på bloggen! Är alltid så avis på min lillasyster då hon springer runt och fotar och får till värsta bilderna med sin värsting kamera.. (Ok kanske beror på att hon är ganska duktig på alla inställningar och sånt också men, hehe.) Jag ska ha henne att lära mig lite så ska vi se om jag kan få till några vackra bilder här på blööggen. Och sen är det ju också förstås för att vi vill ha fina bilder att minnas graviditeten av, och sen kunna ta fina bilder på vår bebis. 

Detdär med att inte kunna festa..

Alltså det är inte ofta, men några gånger sen jag blev preggo har jag faktiskt varit lite ”bitter” över att jag inte kan festa. (Okej det har hänt kanske 2 ggr riktigt på riktigt då jag verkligen har tänkt på det en extra gång och blivit på lite dåligt humör över att jag inte kan fara ut o festa, sen andra gånger är det bara sådär ”okej, så är det”) Jag tycker det är roligt att sitta och chilla med vänner med ett vinglas och bara snacka och sen dra ut och träffa en massa vänner. Men jag skulle nog aldrig byta bort det jag har nu (en mage hehe) mot att kunna vara ut och festa. Man får inte ut så mycket av att festa varje helg, men min graviditet får jag ju ett barn ut av och jag ser fram emot det livet så otroligt mycket. Men som sagt, bara detdär att få släppa allt och bara göra vad som faller en på, det saknar jag ibland. Speciellt nu när jag kollar Paradise Hotel (int för att jag nångång skulle vara med där, omg tänkt va skämmigt då släkten sitter bänkad och bara: Jaa jag hörde att Carola skulle vara med på tv ikväll, hon som är så ordentlig och snäll, får se va roligt program hon är med i! *Moffa tappar löständerna då jag hoppar upp på bordet och strippar med en champange flaska i högsta hugg* Haha nej.)Men dom festar ju och har så kul!

Jepp men jag kan ju inte säga att jag inte har hunnit festa i mina dagar, haha det året jag var singel, oj jag tror nog att jag fick uppfyllt mitt ungdomsfest för 5 år där på det året. Men det var ett roligt år! Men jo, den tiden är nog förbi. Jag ångrar inte min festperiod, det var tur att jag ”hann” med den, så man vet sen vad man inte missar. Tur att jag är preggo under vinterhalvåret, då är det ju ändå inte så jätte mycket fest och sånt, så jag undviker att vara avis mer än om jag skulle vara preggo under våren och sommaren. Int för att jag kommer kunna ta ett vinglas eller så under sommaren heller eftersom jag kommer amma men ja ni fattar vad jag menar.

Jepps, ja jag vet inte vart jag försöker komma här nu med det här inlägget, kanske bara att jag tycker ändå det är ok att ”sakna” det livet man levd före man blev preggo lite. Fast jag som sagt aldrig skulle byta. Och nej, jag har inte och skulle aldrig dricka under tiden jag är gravid eller ammar. (Lol som i solsidan då, va heter hon nu då, ja men ni som kolla vet ju vem jag menar, då hon satt och ammade och på samma gång drack vin och sa ”jaa, dehärja, ja men de ärr inte så farligt”) Jag skulle ju kunna vara med på fester och så, och sen fara till Lerren och bara dricka vatten, meeen, hmm, jag känner nog att jag inte alls har nått att göra en vanlig helg på lerren elr melody med min preggomage, det känns bara som att preggosar inte hör hemma i utelivet. Det är ju förstås bara min åsikt. Sen om det är juldagen eller nyår eller så, då tycker jag nog man kan fara ut och kolla men sen en helt vanlig helg bara då alla vännerna är helt dyngraka och man själv sitter där med sin preggomage, njäää, acceptera att du valt ett annat liv framför festlivet liksom.

Sen också såna mammor och pappor som slänger småbarnen/barnet till mommo eller fammo och själv far ut och festar och lägger upp en massa onyktra bilder på facebook under kvällens gång, skriver en massa fyllestatusar, var och varannan helg. Nej, det tycker jag är riktit lågt. Där igen, ok om det är juldagen nyår bröllop eller annat sånt så, inte ska man ju måst bli en mullvad bara för att man skaffar barn.. Men jag tycker jag ser allt för ofta just att mammor/pappor med småbarn hemma, är ute nästan varje helg och är så fulla så de nästan måste bäras ut.. Nej så skulle jag aldrig göra mot mitt barn. Jag kan ju inte veta hur andra har det och hur andra tänker men så skulle jag aldrig prioritera, att lägga bort barnet och fara ut och hassa pengar på alkohol och sånt och sen ännu till må dåligt nästa dag och inte ork leka med bebisen.. (Hoppas ingen tar illa upp här, det är bara min åsikt.)

Meeen ganska förståerligt att jag saknar dom där vinkvällarna ibland, liksom om man måst välja – Sitta och chilla med vänner, ha kul, må bra och dansa VS. Ligga hemma och spy och int vila äta nått och gå ner i vikt men ändå få större mage. Haha ja, ganska lätt val där. Men man får tänka framåt helt enkelt! Ser så mycket fram emot den dagen då den lille bestämmer sig för att komma ut och vi får starta vår familj på riktigt och ha myskvällar och bara ligga och se på vårt lilla mirakel. Det kommer nog ingen fest i världen slå! 

”Konstigt nog”, saknar jag inte alls festlivet nu efter att jag skrivit dethär inlägget!

Vecka 14 idag!

Gomorron! Jaaa, jag vaknade just. Fyfan alltså, jag har gått och blivit sjuk. Så otroligt förskyld och nu också febrig. Så jobbigt.. Har sjuk hals och är så täppt i näsan så jag måste ha öppet munnen hela tiden, jobbigt då jag inte får använda nässpray. Koksaltlösning borde ju öppna gångarna lite, får testa med det. Aijaaa iallafall, mitt huvud har nu dunkkat i 120 i två dagar, alltså sån förfärlig huvudvärk. Hoppas det bara beror på förskylningen och inget annat.
Sådär, där fick vi alla en inblick i mitt hälsotillstånd, varsågoda! 
Idag gick jag in i vecka 14. Spännande, tiden går ju nog undan nu! Illamåendet verkar hålla i sig ännu vilket suger, vi lagade pizza här igår men jag kunde bara äta en liten bit innan måendet sa stopp. Men jag har ju desto mera kvar tills idag och imorgon då, hehe. Denhär veckan börjar det växa hår på bebisens huvud. Jag är ganska så säker på att vår bebis kommer vara superblond, som sin pappa. Robert var (och är bara han sku spara nå hår) världens blondie. Hans hår är så blondt så det nästan är genomskinligt! Men inte har jag nått emot om bebisen får mitt röda hår heller 🙂