Framtidsdrömmar och paret som..

De senaste dagarna – wow. Så mycket power och energi! Känns så otroligt bra att ha hittat en man som i stort sätt aldrig säger nej till mina idér. Ok jag måste väl erkänna att jag har fått ”ge förslag” på vad han kan säga istället för nej, tex. ”Jaa jånä men det låter nog bra, vi ska si” eller ”Mmm de är ju int omöjligt”. För om det är något jag hatar så är det när man slänger fram en idé och den möts av ett rätt och slätt nej, eller endast negativitet och gnäll om att man inte borde börja med det, det tar för mycket tid, det är för dyrt osv. I början av vår tid tillsammans så hade vi väldigt olika förväntningar på varandra, i samtal och diskussioner speciellt. Jag förväntade mig långa svar och utläggningar när jag frågade något, eller ville tala om något, medan Robert tänkte att det räcker med ett kort svar på frågan och inget mer med det. Där har vi verkligen jobbat på att faktiskt tala om våra förväntningar – kanske man inte alltid tyckte det var så bekvämt i början att ”ändra sitt sätt” (båda två) men vi har kommit fram till att det enda rätta är att mötas halvvägs, och det har vi ju kommit fram till genom kommunikation.

Men, negativitet överlag när man pratar om visioner och framtidsdrömmar. Det är så onödigt! När blev det förbjudet att drömma? Jag försöker att alltid vara peppande och pusha på när någon presenterar en idé eller projekt för mig. Skulle aldrig falla mig in att börja ifrågasätta och rata ner en människas vision när den personen kommit så långt att hon faktiskt vågar säga det högt åt mig. Det är klart, sen om hon vill ha mina tankar och inputs längre fram så bollar jag gärna dem med henne, men vid första presentationen – aldrig.

Jag tror stenhårt på att de flesta människor har ett mål i bakhuvudet, något man hela tiden strävar efter, ibland vet man inte riktigt hur, men man vet att jag ska ta mig dit. Jag och Robert har ett gemensamt mål för framtiden, säg 5 år framåt. Och det ger en sån kick! Att tillsammans sikta framåt, sätta upp mål, bolla idéer och peppa varandra. Det. 

Jag såg ett avsnitt av Gift vid första ögonkastet för några veckor sen, där psykologen sa att det som är viktigaste för att man ska få en relation att hålla, är att man ser sig själv som ”vi är ett par SOM _____”. Att man kan sätta ord på att vi är DET paret. Paret som gillar att vandra i skogen. Paret som älskar att fredagsstäda tillsammans. Paret som ser 3 serier i året tillsammans. Paret som renoverar tillsammans.  Ni fattar!

Jag tror att jag och Robert är paret som…
– .. Älskar nya renoverings- trädgårds- husprojekt att göra tillsammans, jag har idéerna – vi hjälps åt, han slutför.
– .. Pratar mycket om uppfostran och har samma tankar kring det
– Och snart har vi en ny punkt här, men den avslöjar jag inte ännu.

Det behöver inte vara några stora grejer, men bara det att man sätter ord på det och vet att det är något man gör tillsammans. Minns inte exakt vad psykologen menade att skulle vara så bra med det, men logiskt sätt så tänker jag att det ger en känsla av samhörighet, att man hör ihop och är ett team.

Hur ser ni på detta? Försök hitta något ni som par är.. Kan ni hitta nått? Oftast kommer man ju på det direkt!

Foton: Rebecka Hägert ♥

DAGS FÖR FRÅGEPODD!

På grund av efterfrågan så har vi bestämt oss för att göra ett FRÅGEPODD-avsnitt! Det avsnittet kommer vi spela in nu på måndag, och avsnittet kommer vi publicera så fort vi klippt klart.

Frågorna får handla om vadsomhelst, personliga frågor till mig, om att göra en podd, hur man får sponsorer, frågor till Rebecka, frågor om bloggning, fotografering.. Om familjeliv, uppfostran, vänskap, politik, religion, vaccin, ja men ni fattar – vadsomhelst!

På instagram så gjorde vi en story där ni fick lämna era frågor, och där skrev vi också att om ni vill vara anonyma så kan ni gå in här på min blogg och ställa frågan här istället, så feel free att vara anonym. Vi nämner inga namn i podden.

Så, har du en fråga, eller bara ett ämne eller en påhittad fråga du vill ställa endast för att vi ska bli tvungna att tala om det inför alla våra lyssnare – nu har du din chans!

Ska bli så kul att spela in detta avsnitt, där det är ni lyssnare som helt totalt väljer vad vi ska prata om! Ja, om vi får nån fråga då förstås.. Annars lär det bli ett väldigt tyst avsnitt.

Med en dag fylld av energi kom en färdig hall

I förrgår skrev jag ett inlägg om hur skit dag jag haft, allt var knas och inget gick som vi ville. Men, det är nog som de säger efter regn kommer solsken.. För gårdagen! Oj hjälp. Vi var pigga, energiska, glada och fick så mycket gjort! Dessutom med hjälp av mina föräldrar och fammo som for ut och skuttade med Gry och sedan var med henne en stund efter att hon vaknat från middagsvilan. Nu är vår hall helt klar, ner till sista listen. Vi var tillochmed till Jysk och köpte ny möbel att ha där, då vår förra byrå var så stor och klumpig. Och det blev så himla bra!

Det var bra att vi fick den färdig, för i helgen ska vi nämligen ha vår årliga kusinträff, och iår är det min tur att ordna. Jag har 3 kusiner från pappas sida, min pappa har bara en syster. Så de insåg att de måste införa någon tradition för att vi barn ska fortsätta ha kontakt och känna av varandra. På första träffen back in the days var det bara en av oss som hade egna barn, dvs en småkusin var på plats. Nu på söndag kommer det vara 13 småkusiner på plats! Utan våra årliga träffar så skulle dessa barn knappt veta av varandras existens. Men på grund av min faster och min pappas ide om dessa träffar så kommer de nog hälsa på varandra sen i framtiden när de ser varandra, och veta att de är släkt!

Vi har ett rullande system, enligt ålder vem det är som ska ordna. I samma rullande system byter det också vem som ska ha med vad, ni vet, sallad, kött, efterrätt osv.. Så, med det sagt; bra att mina förändrar var här och hjälpte till. En extra hand eller två uppskattas ju alltid!

Såhär blev det i hallen;


”Byrån” är egentligen 3 nattduksbord.


Österbottenbrickan!

Tapeten heter Falsterbo Herba 2 och är av märket Boråstapeter.
Du hittar den här!

Slutsåld

Åh, herregud! Jag trodde nog verkligen att muggen skulle finnas tillgänglig i större upplaga så den inte skulle sälja slut på under en timme online! På Moomin shoppen sålde den slut på 3 minuter! Helt sjukt.

Jag satt på Arabiastore.fi och räknade ner, kom sedan efter möda och besvär så långt att jag hade muggen i min inkorg och hade fyllt i adressuppgifterna.  Sen skulle det vidare till check out och där fastnade jag.. Jag orkade vänta i 30 minuter när sidan laddades men sen gav jag upp. VARFÖR!? Janica hade väntat 50 minuter och då hade hon sluppit till betalningen och fick igenom sin beställning.

Muggen ligger redan ute på blocket och tori.fi för flera hundra euro! Så stort grattis till de som nappade en mugg online inatt, och kämparglädje och ork till er som köar idag! Hann du köpa en mugg?

Sista avsnittet!

Allt vi måste tala om görs i samarbete med Muumi baby diapers

NEJ HJÄLP VAD 10 VECKOR HAR GÅTT SNABBT! Nu är det redan dags för det 10e och sista avsnittet för denna säsong. I avsnittet ”Ordet är fritt” tar vi upp saker vi lämnat att fundera på efter säsongens gång, t.ex. om kritiken jag fick efter avsnittet där jag berättade om hur Lo inte fick var hos mig direkt efter förlossningen – har man nu rätt att klaga och öppna sin mun om det inte har hänt nått jättehemskt? Det finns ju alltid någon som haft det värre..

Vi kommer snabbt in på sidospår om mammagrupper (och pappagrupper!) på Facebook, patriarkatets inverkan på hur vi uppfostrar våra barn, om varför man inte ska ropa nej åt sina barn i tid och otid och massa annat föräldrarsnack.

Vi reflekterar också om hur det har varit att spela in vår podcast tillsammans – vi som inte ens kände varandra när vi började spela in.

Och kom ihåg, tills vi är tillbaka så kan du alltid lyssna ikapp de avsnitt du missat. Vi finns på soundcloud, acast, podcaster eller var du än brukar lyssna på poddar.

Tack till alla som lyssnar och hängt med under vår första staplande säsong! Utan er – ingen podcast ❤️

Blogglista om bloggar och bloggande

Hur många bloggar läser du?
– Jag tror jag läser runt en handfull bloggar. Ibland när andra säger hur många de läser (typ 50) blir jag helt i panik och känner att herregud det finns så mycket bra där ute, jag borde läsa fler. Men för mig är det svårt att fastna för en blogg, oftast går jag in en gång och that’s it. Jag borde bli bättre på att bokmärka direkt jag gillar något med en blogg, och sen köra en testperiod några veckor för att sen avgöra om jag ska fortsätta läsa eller inte.. Eller va?

Hur läser du bloggar?
– Oftast i telefonen, men när jag väl läser på datorn tycker jag det känns som LYX! Bloggar är ju så mycket finare i datorskärm. Man kan navigera runt, kolla ordentligt på bilderna, klicka på spännande flikar. Ja, allt är mycket bättre på datorn tycker jag!

Vad gillar du i en blogg?
– Personliga och ärliga texter. När det är välbalanserat mellan bilder och text. Blir ibland såååå frustrerad när jag ska läsa ett fint inlägg, så är det först ett stycke text, sen 5 bilder – så scrollar man igenom dem och bara ååh vackra bilder, fint, åh så kul – sen en rad med text och sen är det SLUT! NEJ! Jag ville ju ha meeeeeer. Blir så plötsligt avslut liksom. Jag vill ha minst 5 stycken med text om det är 5 bilder tack. Om man får lägga in en beställning alltså.

Vilka är dina 3 favoritbloggar?
Lillafrunsdagbok
AliceS
LinneaP

Vilka bloggar läser du inte?
– Bloggar med kilometerlång text utan styckeindelning. Modebloggar. Bloggar med mörk bakgrund och nästan lika mörk text p.g.a. omöjligt.

Vilken blogg har du läst längst?
-Nå förutom dedär svenska bloggarna så är det väl Elisabeths

Blogg, insta, snapchat eller twitter?
– Älskar bloggar mest, de är så mycket mer. Instagram på en klar andraplats och de två andra använder jag inte.

I vilken kategori placerar du din egen blogg?
– Familjelivsstilsbloggar. Finns det någon sån kategori?

Är bloggvärlden döende?
– Nej, speciellt i Svenskfinland kommer det bara gå uppåt. Speciellt nu när företag mer och mer börjar inse det vi bloggare vetat länge redan.

Foton Rebecka