När man måste vakna upp lite

Att laga mat med barnen närvarande är ju alltid en fin tanke, lite mer kaOsartat sen när man väl är igång.. I förmiddags gjorde jag och Gry potatis och köttbullar. Varje potatis har ett bitmärke eller två, och köttbullssmeten hamnade på en del andra ställen än i stekpannan.. Men nog är det roligt ändå, om än lite mer energikrävande än då man gör mat själv. Dock tror jag stenhårt på att det är bra för barnen att få vara med vid matlagningen, både för att lära sig och för att maten eventuellt ska smaka bättre då de vet att de var med och gjorde den.. (Kan också smaka sämre om de råkat hälla i för mycket salt eller peppar, hehe.)

Robert tog barnen under den användbara armen och styrde kosan till butiken för veckohandling just, så att jag skulle få jobba ostört här hemma. Vi pratade länge igår om hur jag ibland kan tycka att mitt arbete med bloggen, some, mejlen, samarbeten osv inte prioriteras så högt här hemma. Varken av mig eller honom. Trots att jag vill ha det som en hög prioritet. För min blogg och arbetet kring den.

Hittills har det mest varit så att jag gör det när jag hinner, eller när barnen somnat för natten. Vilket leder till att jag sitter uppe allt för länge. Och ofta när jag tycker att jag hinner under dagen så kommer ändå nått av barnen och vill ha min uppmärksamhet. (Detta alltså när Robert är hemma och leker med dem, jag bloggar inte när jag är ensam med barnen.) Och det är inte alltid så kul att säga ”jojo mamma kommer strax jag ska bara…”

Så istället försöker vi från och med nu att Robert och barnen går ut, och jag får sitta här inne och planera och göra det jag ska, eller att jag går ner i kontoret i källaren och pynjar på där. Allt för att det inte ska bli den där situationen när barnen blir frustrerade och gnäller att jag ska vara med, och jag sitter och får skuldkänslor och inget arbete blir gjort..

En annan sak vi kom överens om igår är att vi måste sätta bort våra telefoner när barnen är med. Har blivit allt för mycket pill på mobilerna den senaste tiden! Speciellt när jag tar upp och börjar svara på mejl, godkänna kommentarer osv osv.. Och Robert som .. gör sitt. Vet ej vad han gör, haha. Nä, men det känns skönt ändå att ta en paus tillsammans, ”vakna upp” inse sina brister och tänka; Hur kan vi bli mer närvarande föräldrar? Och sen sätta riktlinjer och följa dem.

De två riktlinjerna vi gjorde igår var
1. Aldrig någon telefon med vid frukost, lunch, mellis, middag, kvällsmat
2. Aldrig en telefon mellan en själv och barnet

Jag tänker att sålänge man ändå ser till barnens bästa och märker när något kunde göras annorlunda och arbetar för att ändra sig, så är man på väg åt rätt håll i sitt föräldraskap. ♥

Hur har ni det med telefonerna hemma? Har ni med er telefonerna när ni umgås med barnen? Eller ligger telefonen mest på bänken? OBS. Dömer ingen i denna fråga, alla gör exakt som de vill, och jag erkände ju själv just att det blivit way to much av telefoner här den senaste tiden, men nu blir det ändring på det!

7 reaktioner till “När man måste vakna upp lite”

  1. Vi använder telefonerna allt för myki :/ märker me jämn mellanrum att ja fastna på nå i telefonen (dåli video, instaprofil sånt onödit) å barnen slåss eller klättrar farligt. Då känner ja mej no som världen sämsta mama! Ska ta till mej era riktlinjer och sätta bort telefonen nu (barnen leker och här sitter ja -_-)

  2. Nu är mina barn större och har egen mobilanvändning. Vi försöker har speltid på playstation å så på barnen, men måste hela tiden se över vår egen mobilanvändning. Begränsar jag åt barnen så måste jag begränsa åt mig själv. Men vissa regler har vi. Ingen mobil i sovrummet, ingen mobil vid måltider. Min äldsta kommer snart upp i tonåren och får tillgång till flera sociala medier. Då får vi nog ta oss en funderare hemma. Mobilen är bra till mycket och redan när barnen var små försökte jag ladda ner pedagogiska appar. Om de nu lockas att spela och använda mobilen så kan jag styra in det på saker som ger något. Pappasappar är ett bra ställe att kolla in.
    I perioder loggar jag ut från alla media för att begränsa mitt eget mobilsurfande. Jag vet att jag har en tendens att fastna i onödan och använda dyrbar vettig tid i onödan, som nu…

    1. Ingen mobil i sovrummet borde jag också anamma, men då igen så älskar jag att ligga och scrolla innan jag ska somna! Och dessa amningsstunder, vad skulle jag göra utan min mobil då 😀

      Jepp pedagogiska appar försöker vi också köra med! Pappas appar är bra ställe, dock har jag inte så jag kan betala med telefonen, så här är det bara gratis appar som gäller, och utbudet på dom är inte så bra 🙁

  3. Hemma kan jag knappt se på telefonen utan att treåringen också ska se. Så jaghar satt min telefon högt uppe så han inte når den. Jag scrollar på telefonen oftast när jag ska på wc, två flugor i en smäll liksom. Men ibland kan jag nog smyga mej undan och skriva lite på messenger. Jag kom att tänka på att när jag var liten så hände det ofta att mamma satt i sovrummet med stängd dörr och talade i telefonen och då fick vi inte störa. Så dehär med att hålla kontakten med andra har ju alltid funnits men idag är kontakten annorlunda, nu vet mina vänner genast om vi har gjort något för de har sett nån uppdatering på sociala media (uppdaterar inte allt och inte ofta men du vet vad jag menar..). Lite synd, för det är ju nog trevligt att kunna sitta ner och berätta efteråt också.
    Mannen sitter lite för ofta med telefonen också. Men vi är närvarande och duktiga föräldrar ändå. Vi har inga telefoner eller leksaker vid matbordet och sitter inte vid dator/padda när barnen är vakna. Treåringen har fått börja spela lite tvspel på kvällen om han har varit snäll under dagen, dvs inga slag, sparkar, knips etc.. så vi har rätt bra ställt med våra regler, tycker jag.

    1. Joo man kan ju inte vara för hård på sig själv. Klart man är närvarande och bra trots lite telefonpill nu som då. Jag har en tendens att alltid bara tänka på de sakerna vi kunde förbättra och inte det vi redan gör jättebra, soom tur är så påminner R mig med jämna mellanrum 😀

  4. Har två pojkar 15 och 9 och vi har kommit överens om att när vi äter äter vi och hjälps åt att städa av bordet efteråt.Sen blir det läxor,fotboll och kompisar och annat.15 åringen sitter nog mest med telefon av oss, han använder den också för studier där används telefon mer och mer nu.De kollar ju också sina läxor där,lämnar in uppgifter till läraren m.m.Spelar och skickar med kompisar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *