Mammasamvetet och pressen att bli nånting

Häromdagen kom Rebecka till Jeppis för poddinspelning med mig och vår gäst Sara Rasmus. Vi hade bjudit in Sara för att medverka i detta avsnitt eftersom att hennes blogginlägg ”Naket” tog upp exakt det vi hade planerat att tala om. Sara tackade ja till medverkan och samtalet blev så himla bra. Jag sa redan i början av avsnittet att detta komma bli ett av mina absoluta favoritavsnitt av vår podd. Och när vi hade spelat in klart fick jag konstatera att jeep, det blev det.

Vi talar om det dåliga mammasamvetet, som tycks komma när man minst anar det, av minsta lilla grej. Och om det faktum att många mammor kommer till den punkten att man känner att man tappat bort sig själv i nått skede av mammaledigheten.  Men kan det egentligen vara så att man får en ny identitet, som man eventuellt inte känner sig bekväm med?

Sömnlöshet gör att man inte orkar umgås med andra som förr, man orkar inte skratta och skämta som förr. “Förut var jag ju så rolig och glad” Den gamla “Lisa” finns kvar där under men den nya Lisa måste få komma fram i sin roll som mamma och uppfostrare. Lisa som ger sina barn en trygg och kärleksfull barndom, Lisa som inte orkar bjuda hem gäster hela tiden, Lisa som inte orkar ha det så jäkla städat hela tiden. Lisa som kanske inte hinner träna 4 gånger i veckan, men som varje dag hinner se sina barn, hålla dem mätta och rena.. Vi utbyter mycket tankar kring detta om att “tappa bort sig själv”. 

Annat vi tar upp i avsnittet är bland annat om mammor idag har för stora krav på sig att man borde känna sig lycklig i vardagen? Alla andra är ju så lyckliga och hinner med så mycket? Och att det för vissa helt enkelt inte är tillräckligt att ”bara vara mamma” för att känna sig tillfreds med tillvaron, utan man behöver projekt och jobb vid sidan av. Medan andra ser det som en press att man måste ha något projekt vid sidan av mammaledigheten för ”man har ju så mycket tid när man bara är hemma med barnen”.
– Lever vi i ett samhälle där man som kvinna straffas oavsett vad man väljer? 


Är det någon som känner igen sig i något av det vi talar om i detta avsnitt? (Avs. 6 säsong 2. Släpps i november)

3 reaktioner till “Mammasamvetet och pressen att bli nånting”

  1. Tror tyvärr detta är nåt som de allra flesta mammor idag känner igen, till en viss grad iaf. För mig har det varit jobbigast att inte längre komma på nåt som jag blir riktigt, riktigt glad av. Lite känslan av att trötthet, dåligt samvete och alla måsten gör att glädjen uteblir, även om man vet hur mycket man har att glädjas över.. Så det är ett viktigt ämne ni tar upp.

  2. Jag är inte ännu mamma men har några år varit deprimerad. Och det om något har gjort att jag förändrats och inte orkar som förr. Eller vadå förr, tänker jag ibland? När jag var yngre (innan jag fyllde 16-17) gillade jag att vara hemma och ta det lugnt, att läsa och verkligen bara umgås med de närmaste. Visst var jag nyfiken på folk och social men till en väldigt snäv gräns. Sen kom övre tonåren, många förlorade vänner, mycket festande. Och sen jobb o stress. Och nu är jag här och undrar vart jag tog vägen? Eller jag hittar faktiskt sakta tillbaka nu, men det har tagit tid och jag är inte helt frisk. Numera vill jag mest vara hemma och umgås med de närmaste och… ja. Man hör ju hur det låter. Jag känner att jag accepterar mig själv mer nu. Ursäkta flummet, har ju inget med barn att göra 😉 men kanske tangerar ämnet liiite ändå…

    1. Tangerar verkligen ämnet, det är precis detta vi försöker komma fram till i avsnittet! ”vadå förr” man förändras med tiden, man hittar nya sidor av sig själv, börjar tycka om att göra andra saker, prioriterar andra saker.. Den man var förr förändras helt enkelt, många ser det som att ”tappa bort sig själv” men jag tycker mer det är just att man hittar en ny sida av sig själv, eller flera. Tack för din kommentar <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *