Idag känner jag mig otillräcklig

Denna dag. Oj denna dag. Vad ska jag ens säga. Har känt mig så otillräcklig, handfallen och TRÖTT. Båda barnen är krassliga, båda barnen gråter, alla skriker, nån ska tröstas, det är råddigt och bara kaos. En vill gå ut, den andra vill stanna inne. En vill äta det, den andra nått annat. Jag har då gjort något som varken dera vill äta.. Ligger här nu och bara tänker på alla situationer idag som jag borde ha gjort/hunnit hantera på ett annat sätt.

Int är det konstigt att alla säger att småbarnsåren går snabbt, man hinner ju knappt stanna upp i vardagen och andas. Det är rutiner, högt tempo, städning i ett, någon ska ha hjälp där, en annan behöver uppmärksamhet här, maten ska lagas, pottan ska tömmas. Hela tiden nått. Men, det har ju sin charm, speciellt på så vis att vi är två om denna bergochdalbana. Tänk sen när vi stiger av sen. Han och jag. Och barnen åker iväg på egna äventyr. Då kommer vi se tillbaka på denhär tiden, och alldeles säkert vara en av de som säger ”njut, för det går alldeles för snabbt..”

Jag hoppas ändå att jag sen i framtiden kan se tillbaka på mig själv som jag är nu och tänka; ”Varför var du så hård på dig själv? Du gjorde ett grymt jobb. Dina barn kände sig sedda, älskade och trygga och du ville det bästa för dem. Det var ju det som var huvudsaken.”

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *