Jag älskar dig.

De tre orden, de tre orden som har mest innebörd av alla ord? Jag har funderat på det här,  hur svårt dessa tre ord kan vara. Jag är en väldigt känslosam person, eller hur jag nu ska förklara. Nå jag har inte så jättesvårt att visa mina känslor och berätta åt vänner och familj att jag tycker om dem.

Nu när jag har barn så har jag tänkt ganska mycket på detta med att verkligen berätta och visa* åt dem att jag älskar dem villkorslöst. (När vi älskar barnet för att det finns till, inte på grund av vad det gör eller hur det är eller uppför sig, älskar vi med en villkorslös kärlek.) I början, när Lo var baby var det där steget att börja säga åt henne ”jag älskar dig” ganska stort faktiskt, konstigt nog. Men sen när jag hade sagt det några gånger så kom det ju tillslut automatiskt..

Jag vill att det ska vara en självklarhet i vår familj att kärlek och öppenhet finns i överflöd. Hellre för mycket än för lite. Ser allt för ofta relationer som saknar det helt trots att personerna i fråga egentligen är väldigt nära. Hade en gång en pojkvän, han och hans föräldrar sa varje dag åt varandra att de älskar varandra, och han var över 20 år. Tyckte detta var så himla fint! Har själv inte fått de orden under min uppväxt (vad jag minns iaf), ändå har det dock aldrig varit någon tvekan om att mina föräldrar älskat mig. De har visat det på många andra sätt. Så egentligen har dessa tre ord nog inte saknats mig på det sättet. Men ändå tycker jag idag att det är viktigt för mig att säga det åt mina barn. Det tar ju några hundradels sekunder men betyder ändå så mycket, både för barnet men också för mig att få säga. Oftast i samband med nattning och mys eller när jag ska bort en liten stund och kramar hejdå. Jag och Robert slänger ur oss orden åt varandra och barnen nu som då i vanliga vardagssituationer också som t.e.x. vid ”krampauser”. Så det är nog verkligen ingen hög tröskel för orden i vår familj, och oj vad jag hoppas att det ska hålla i sig tills barnen blir större.

Ibland, tänker jag mig, att det blir svårt att visa kärlek och känslor åt sina barn/föräldrar när man kommer upp i ung tonår och därefter.. Eller vad säger ni? Ofta kanske det blir så att papporna inte pratar så mycket känslor och mammorna bara ”känns jobbiga med sitt snack”. Jag kan nog gärna vara den där jobbiga mamman som vill prata om sånt, för sen när de verkligen behöver det och har något djupt och känsligt de vill prata om, så ska tröskeln vara jättelåg för att ta snacket med mig. Jag och Robert pratar ofta om det här, hur vi ska få det till en självklarhet att barnen ska komma till oss när det är något jobbigt/känsligt de vill prata om eller då de bara behöver oss. Vi har en grund vi bygger på och vi hoppas det ger resultat sen när de är i tonåren. Att de kan komma till oss båda, vad det än handlar om.

Jag älskar dig. Hur ofta säger du det till dina barn? Och säger dina föräldrar det till dig/gjorde de det när du var mindre? Tycker du orden är viktiga?

* Genom beröring, komplimanger, tid tillsammans med mera.

Om du vill läsa mer om ämnet rekommenderar jag artikeln ”Barnets fem kärleksspråk” Kärlekens fem språk handlar framför allt om hur vi bör kommunicera med barn på ett sådant sätt att de känner sig älskade.

Bästa känslorna en fredag

– När jag vaknar av att Lo hotar mig. ”Ja trycker! Ja trycker mamma!Si fast!” Och sitter med en speldosa i högsta hugg. Vad när hur?
– När jag bäddat ner mig och Lo i soffan och slagit på barnkanalen, Lo är arg för att morgonshowen inte börjat ännu. Svårt att förklara att det börjar först om en timme.. Och ni som brukar kolla morgonshowen har nu räknat ut att vi var uppe allt för tidigt imorse.
– När en lillasyster vaknar en timme senare och är sådär gosigt varm och glad
– När barnen leker för sig själva  en stund och jag hinner slå upp en kopp kaffe. Att den aldrig blev uppdrucken är oviktigt. Det är ju tankern som räknas

– När en drös med vänner rinner in i huset ytterligare en timme senare
-När Gry har fått in en bra rutin och somnar första gången 10 och sover där till 12
– När det är fullt av livkring köksbordet och jag kan dricka min första kopp kaffe för dagen i bästa sällskapet
– När det är så mycket ljud i huset att jag utbrister ”det är FuCkInG KAOS här!” och alla nickar medhållande men vi är lika glada för det
– När de 4 barnen sen lugnat sig lite lite och vi faktiskt kan få en syl i vädret och diskutera något


– När vännerna sen packat ihop och gått hem och lugnet lägger sig över huset och magen är varm av kärlek och tacksamhet
– När vi målar lite och min juniflicka utbrister ”ja ska mål av dig mamma för du e så fin idag”

– När glädjen är obeskrivlig då hon hör mommos röst i dörren
– När jag packar ihop mina grejer och kör till systerns, ställer mig i köket och gör en bulladeg
– När jag får goosa med min systerdotter som är så himla go
– När jag och systern får tumistid på stan
– När shoppingturen avslutas med en bra feeling och kvällssol
– När jag fått ha kvällen för mig själv med barn som sover och mannen som jobbar
– När jag sitter här halv 1 på natten och är helt fine med det
– När jag nu ska krypa ner mellan mina två älskade barn

Då vet man att man haft en bra fredag!

7 tankar

1. Okej vad tänker jag på. Jo! Jag har tänkt på att jag skulle älska att föreläsa. Jag är bekväm framför människor. Kan prata hur länge som helst. Brinner för många ämnen. Hur svårt kan det vara?

2. Har haft en person här på bloggen som i många månader kommenterar elakt, spydigt och onödigt. Igår fick jag nog och tog reda på hennes namn, telefonnummer och adress. Skickade sedan ett mejl åt henne och nu har vi mejlat fram och tillbaka. Hon är ångerfull och har bett om ursäkt. Känns så skönt. För även fast jag inte tar åt mig av elaka kommentarer så lämnar det ju ändå en besk smak i munnen efter att man läst en. Stort av henne att erkänna och be om ursäkt. Mera sånt.

3. Har börjat träna på allvar nu. Så tråkigt att vara svag när Lo vill klättra på mig! Känns dock som att jag har krapula efter varje träning. Är i uruselt skick, men förhoppningsvis är jag starkare snart.

4. Idag vid villan hade Lo två sugrör. Med det rosa sugröret i ena handen och det gröna på bordet säger hon ”det här är ett flicksugrör och dedär e ett pojksugrör” Luften slogs ur mig och jag ville bara riva håret av mig. Jag som verkligen försökt att aldrig tala om flick- eller pojkfärger/kläder/saker. Och när släkt och vänner gör det så är jag också snabb med att inflika ”ja men nog kan flickor också tycka om spiderman” t.ex. Vet inte varifrån hon fått det?! Nåja det var väl en naiv fråga. Det är väl bara att inse att det finns överallt. Youtube, spel, kläder, pussel, böcker, filmer.. Huhu. Nåja jag kämpar vidare.

5. Vår vägg i vardagsrummet är så full med minnen. Kalklitiren har massa fläckar på sig. Bland annat en stor kaskadspya av Gry 2 månader. Idag adderades också ”Lo 2 år och 8 månader nyser ut hela näsans innehåll” på den. Kiva! Ska tapetsera den har jag tänkt. Kan man månne tapetsera direkt på kalklitir? Måste kolla upp. Det är väggen som tvn är på. Vilket betyder att tapeten inte kommer synas från köket, men samtidigt kommer både tapeten och köksön synas från vardagsrummet. Och köksön är ju blå så det kan ju inte vara en tapet som skär sig helt med den. Tänker mig denhär tapeten, eller denhär (om jag vågar vara lite crazzzeyyy) – Ej adlinks.

6. Påtal om snor. Lo är sjuk. Är det inte Gry så är det Lo. Oftast är det ju dock Gry. Nå nu är Lo sjuk. Imorgon blir det att boka tid till HVC. Tror hon har ögoninflammation.

7. För några dagar sa en kvinna bredvid mig ”Jag är nog lite lite feminist. Men jag är nog så emot de här radikalfeministerna! Feminismen har gått för långt.” …. Suck. Självklart finns det extremister inom feminism, det finns extremister överallt. Men den dagen feminismen gått för långt, är det inte då när kvinnor har mer lön, mer makt och mer rättigheter i världen? DÅ kanske feminismen gått för långt. Men så länge vi ännu strävar till att det ska vara jämställt, då har det fan inte gått för långt.

 

Bästa känslorna en fredag

.. Att vakna av en varm 2,5 åring på ena sidan och en nyammad 6 månaders på andra sidan
.. Att känna doften av nybryggt kaffe
.. Att krypa ner under täcket i soffan med Lo och slå på Morgonshowen
.. Att höra hur ett litet liv gnyr till i sovrummet
.. Att se storasystern krypa upp i sängen och med sin mildaste röst säga ‘Nämen heeeej lilla vääään har du vaknaaaa?’
.. Att sitta och amma i soffan med Lo lutandes mot min arm
.. Att ta första klunken kaffe medans barnen leker med tågbanan

.. Att höra Robert komma hem från gymmet och se att han fredagshandlat redan innan klockan 9
.. Att se hans ögon när han drar fram en Marabou chokladplatta ur påsen och inväntar min reaktion
.. Att sitta i fåtöljen och amma medans lilla livet ligger och ser ut på de stora snöflingorna som faller ner på marken utanför
.. Att veta att en päroncider, en chokladplatta och mannens stora famn väntar ikväll
.. Att få klä på en förväntansfull 2 åring ytterkläderna för att hon ska ut och hoppa i mannens nyskottade snöhögar
.. Att ha ett sovande litet liv i min famn medan jag bloggar

Önskar er en skön fredag!