En första, men inte sista, sväng till Maxmo

Igår var jag för första gången i mitt liv till Maxmo! Det var ju så mysigt där. Jag gillar verkligen små byar, det känns som att man reser bak i tiden lite, haha. Om nån förstår hur jag menar. Nä, men små byabutiker, små brandstationer, små byaskolor.. Allt är så intimt och mysigt. Jag börjar mer och mer få en längtan av att flytta bort, en bit utanför stan, till något mindre bebyggt ställe. Men säg inte det åt Robert, han vill ju att vi bor här i vårt hus tills vi dör.

Rebecka och jag hade en heldag igår. Det var brunch, produktfotografering för Muumin baby blöjor och Kaffia som stod på agendan, och såklart poddinspelning! Nu har vi bara två avsnitt kvar att spela in. Kan inte tro det!? I avsnitten igår hade vi med oss två gäster. I det första hade vi med oss Hanna, som skriver bloggen Misslyckan. Vi pratade med Hanna om hur det var när de insåg att de inte kommer kunna få barn på egen hand utan de behövde hjälp.. Hur hela processen gick till och hur de konstant slets mellan hopp och förtvivlan.. Ett öppet och ärligt avsnitt som träffade mig rakt i hjärtat.

Det andra avsnittet vi spelade in handlade rätt och slätt om amning! Med oss hade vi @sarajungersten och det blev ett avsnitt som kommer komma ut i två delar, del 1 & del 2. Avsnitten släpps på samma gång så den veckan blir det extra mycket att lyssna på. Och ja, det är ett avsnitt som riktar sig till både såna som valt att inte amma, och de som valt att amma. Båda avsnitten blev så ärliga och fina, vi ser framemot att ni också ska få lyssna på dem! 6 juni är premiären av vår podcast, ni hittar oss på instagram @Alltvimastetalaom ♥

Prematurmamma och planerat kejsarsnitt

Igår var Rebecka hit, och vi spelade in 2 poddavsnitt och var på fotografering till Kaffia. Gårdagen gav mig så mycket energi! Känner verkligen att jag är inne i ett bra flow just nu. Jag har så mycket tålamod, ork och känner mig glad och pigg. Jag tror det beror på att jag äter så mycket rödbetor. Nån annan som gillar rödbetor här? Finns det något bättre? Jag äter det till allt.

I första avsnittet vi spelade in igår, hade vi med oss min vän Elisabeth. Hon berättade sin historia om hur det var när Noel förlöstes med akut snitt i vecka 32 men hade slutat växa redan i vecka 28. Det blev en känslosam timme med både skratt och gråt. Tror inte någon kommer vara oberörd efter att ha hört Elisabeth berätta så öppet och ärligt om känslorna hon upplevt under det första året som mamma till en prematur.

I det andra avsnittet vi spelade in hade vi bjudit in Paulina. Paulina har gjort två planerade kejsarsnitt, bland annat på grund av rädsla för att något ska hända med babyn ifall hon föder vaginalt. Detta var så intressant för mig, för jag är så obekant med fenomenet planerat snitt av humanitära skäl/rädsla. Känns som att jag aldrig hört om någon som gjort planerat snitt här förut? Paulina berättar sin historia, allt från det att de första känslorna av rädsla uppkom, hur hon sökte stöd och sedan om den otroliga stressen som kampen om att få sitt snitt medförde.. För det var allt annat än lätt att bli beviljad.

Ni får höra Elisabeth och Paulinas historier i sommar ♥


Foton: Rebecka Hägert 

Allt vi måste tala om – Poddinspelning och innehåll

Igår var det äntligen dags för poddinspelning. Rebecka kom hit på eftermiddagen, och vi dukade upp med massa gott. Vi satt och drack kaffe en stund och gick igenom dagens ämnen lite smått och satte sedan på micken. Det första avsnittet vi spelade in igår handlade om graviditet och förlossning. Vi kom snabbt in på Rebeckas missfallsrädsla och hon berättar öppenhjärtligt om varifrån den fick sitt början.. Nämligen när hon var 8 år och äntligen skulle få bli storasyster, hade köpt kläder åt sitt syskon i smyg från loppis och satt lådan under sängen, men så en dag fick hennes mamma ett dramatiskt missfall och åkte in till sjukhuset, och Rebecka satt kvar i sitt rum, ensam med kläderna och grät.. Det var verkligen svårt att hålla tårarna tillbaka när hon berättade..

Jag berättar om hur mina förberedelser inför Grys förlossning blev snäppet överdrivna, allt eftersom att jag var så otroligt rädd för att behöva bli igångsatt och få en konstgjord förlossning igen.. Det och mycket mycket mer hann vi gå igenom i avsnittet om graviditet och förlossning ♥

Avsnittet vi spelade in efter det handlade om första tiden med baby. Från det att förlossningen tagit slut och livet som en familj börjat. Jag berättar om traumat av att inte få ha Lo med mig direkt, och känslorna det medfört att det tog 7 timmar innan jag fick upp henne på mitt bröst trots att hon mådde bra och låg utan nån sorts uppkoppling på barnavdelningen, där de matade henne med ersättning. Rebecka berättar om hur det har varit och är, att inte få sova ordentligt på ett år, och ensamheten som kommit med det..

När jag berättar om första tiden som tvåbarnsmamma öppnar jag för första gången upp om min förlossningsdepression, hur den tog sig i uttryck och hur jag gjorde för att komma ur den.. Det och så mycket mer, i ett av våra mest känsloladdade avsnitt hittills. Ni får höra det i juni ♥

Följ oss på instagram @alltvimastetalaom för uppdateringar och pepp inför att säsongen drar igång, vilket den gör första onsdagen i juni!