En dag att sätta i hjärteasken

I familj, Kärlek av Carola EkmanLämna en kommentar

Igår var en såndär sommardag som man aldrig ville att skulle ta slut. En såndär dag som man sen i mörka vintern, då sommaren känns så avlägsen, kommer titta tillbaka på och minnas och känna en uns av värme och sol i hjärtat igen. Precis en sån dag hade vi med familjen igår. Det perfekta sällskapet. En dag att minnas..

Hanna hade gjort såå god sushi! Jag åt säkert 25 bitar.. Supergott, och så fina var de också. Önskar många gånger att jag var lika bra i köket som Hanna.

Min lilla famnbebis. Så mammig så det är inte sant heller! Inte mig emot dock, tvärtom. Jag njuter till 100% av att hon föredrar mig framför alla andra just nu. Alltid ska hon få komma i min famn om hon vill det ♥

Tack för en fin dag, den sparar vi i hjärteasken ♥

/ Carro

Pappa, det räcker nu

I barnrelaterat, familj, Kärlek, Lo 3 -3½ år, Samtal av Carola EkmanLämna en kommentar

Fredag idag! Roberts sista semesterdag. I måndags när vi gick hem från mammas så ägde följande samtal rum:

Lo: Pappa, du kan nog börja fara i jobb nu igen
Robert: Haha, jo snart ska jag börja jobba igen. Nästa måndag
Lo: Men de e ju måndag idag? Du kan ju börja idag
Robert: Tycker du att det räcker med att jag är hemma hela dagarna nu?
Lo: Jaaa de räcker nog nu
Robert: Jo nåmen en vecka kvar sen far jag och jobbar igen
Lo: Eller så far du idag ändå?

En av oss är iaf redo att fadern i huset återgår till jobbet! Fast nog är vi väl alla det,  på så sätt att det inte är ångest kring det, som det ju ibland blir efter en lång ledighet. Det har såklart varit skönt att ha honom hemma hela dagarna men nog ska det bli skönt med vanlig vardag igen! Med kompishäng, lata dagar (Robert tycker ju vi ska göra nått hela tiden hehhehehe) och rutiner.

Men skönt ändå att det är så mycket kvar av sommaren! De har ju lovat superfint väder i september också så augusti september som ser ut att bli värsta sommarmånaderna ser vi framemot. I augusti händer dessutom så mycket kul, bland annat Grys 1 års dag! Och i september ska vi ju på min nära väns bröllop. Detta blandat med att de mörka kvällarna börjat återvända, så himla mysigt. Härliga tider vi lever i.

/ Carro

2 små liv

I barnrelaterat, Kärlek, vänner av Carola Ekman1 Kommentar

I eftermiddags hoppade jag i bilen och körde mot stan. Parkerade för första gången i parkeringsgrottan här i Jeppis, och det var ju riktigt behändigt det! Kom ju direkt ut i HM och sen ut på gågatan. Blir nog att börja parkera i grottan framöver, tycker det har blivit så dåligt med parkeringar i centrum. (Visste ni att man inte får parkera där uppe utanför Halpa-Hallis ingång längre? Var uppmärksamma där, för nu är det parkeringsförbud. Kan bli en dyr resa om man inte märkt att det ändrat.)

Nå hursom. Till stan skulle jag för att möta upp Betti och Noel. En lugn stund vid FIIKA fick vi, och jag fick det jag mest var ute efter – bebisgos med den lille. Förra gången jag träffade honom hade jag en egen koalabjörn med mig som var måttligt road när en liten fågelunge intog hennes revir i min famn, så att den famnstunden blev väldigt kort för mig och Noel. Men, idag hade vi ingen som störde oss så vi gosade ifred.

Efter cafébesöket så råkade det sig så att vi pratade med Sofia och vi bestämde att vi åker dit och hälsar på nykomlingen i gänget. En liten en som föddes för en vecka sedan.. Jag känner mig så rik som har så många små liv runt omkring mig som berikar mitt hjärta med kärlek ♥

Nej, nu måste jag verkligen gå och sova. Nattningen drog ut eeeevigheter ikväll, så här sitter jag nu halv 2 på natten. Borde ha sovit länge redan, imorgon väntat nämligen dusch för Lo, och då mina vänner, då gäller det att vara utvilad så man orkar vara lyhörd och tillmötesgående..

/ Carro

En stor kamera i små händer

I Kärlek, Lo 3 -3½ år av Carola Ekman2 Kommentarer

Ikväll när R åkte till gymmet en sväng, så tänkte jag att jag skulle göra något kul med barnen sålänge, så att tiden skulle gå lite snabbare. Sagt och gjort. Jag tog med mig kameran, lade på automatisk inställning, gav den åt Lo och sen fick hon börja fotografera. Oj vad hon tycker om det. Speciellt att fota gräs och sina skor.. Haha. Förutom alla bilder på favoritmotiven så hittade jag några pärlor bland hennes foton nu när jag gick igenom dem..

Så, håll till godo! Följande bilder är lite sneda och lite suddiga men framförallt alldeles alldeles underbara.

Fina va! Och här har vi henne i egen hög person, vår lilla, eller ja, STORA Lo. Oj vad arg hon blir om jag eller någon annan kallar henne lilla Lo.. ”JAG ÄR STOR! DE SER DU VÄL! ALLTID SÄGER DU FEL MAMMA!!” ♥ 

Jag rekommenderar att lägga kameran i händerna på era små. Det är värdefulla bilder de knäpper ur sina perspektiv.. ♥

 

/ Carro

Vår bästa tid är nu

I barnrelaterat, familj, Gry 6-10 månader, Kärlek, Lo 2½-3 år av Carola EkmanLämna en kommentar

Denna dag alltså! Det har varit fullt ös medvetslös från morgonen tills klockan 21 ikväll. Imorse vaknade jag av Lo ruskade om mig och viskade ”mamma kom så smyger vi till soffan och muuuser innan Grynissi vaknar” och vem tackar nej till en sån invite? Inte jag! Så vi mös där en stund innan vi hörde en liten en som jollrade i sovrummet. Vi hann muuusa en stund där med innan det var dags att klä på oss och traska över till bästa grannen på lek och fika med knaperlåådo.

Då vi gick där längs vägen och solen sken på oss och vattnet rann bredvid så fylldes hela jag med en sån otroligt stark tacksam ta-vara-på-stunden-känsla. Jag sög verkligen i mig stunden. Att jag får gå här med mina två barn, ta emot våren tillsammans, höra svanar som flyger ovanför oss och höra Los fagra stämma ”mamma dendär kakkiklöntten håller på å smält och den är formad som min bokstav”. Jag är så glad över att faktiskt vara hemma med barnen.

Känns ju kanske lite som om jag inte har några stora förhoppningar på framtiden när jag säger nästa sak, men låt gå ändå: Jag tror det här är den tiden i mitt liv som jag kommer se tillbaks på på ålderns höst och minnas som den allra bästa. Jaaaa jag tror faktiskt det! När det bara var vi dagarna i ända. Vi funderade, vi lekte, vi kramades, vi såg varandra utvecklas och växa. Vi var bara vi. Vi tog dagarna som de kom, hade inga måsten, ingen stress, lärde oss nya saker varje dag.. Och jag var den viktigaste personen i deras liv och de var de viktigaste i mitt liv. Och det är vår verklighet nu. Det kan ju inte bli bättre? Nåväl, jag hoppas att det kan det iaf, för i såna fall har jag väldigt ljusa dagar framför mig i livet.

Efter lek vid Fias så skuttade vi vidare några hus bort, till mina föräldrars. Där väntade mat och en ledig mommo för dagen! Moffan också iofs men han är ju pangare så alltid ledig 😉 Jag och pappa hoppade i bilen och åkte till stan på ärende. Gry hade varit ganska så missnöjd med moderns plötsliga försvinnande. Hon är väldigt mammig nujust den lilla, men absolut inte mig emot! Men lite jobbigt för henne när hon börjar sakna mig direkt trots att jag sagt hejdå. Men såklart väldigt svårt för en sån liten att förstå när hon är van vid att jag kommer vid minsta lilla ♥ Nå, hon sov gott när vi kom tillbaka så hon hade ju inte gått under helt. Vi fick gosa destomera sen när hon vaknade!

När vi sen kom hem mot kvällen så prickade vi in mannen ungefär samtidigt. Vi bestämde oss för att ta en kvällslänk i solen. Perfekt väder för det. Främsta orsaken till joggen var dock ändå att kaffet var slut och jag inte såg en morgon utan kaffe framför mig, så två flugor i en smäll – motion och köp av kaffe! Perfekt. När vi kom hem visade klockan 20.30 (!) och två barn med pyjamas under halarna sov redan gott.. Nu ska jag krypa i sängs, för en gångs skull sover Robert i vår säng eftersom vi lyfte Lo i hennes säng då när hon hade somnat. Men något säger mig att han får gå på soffan inatt ändå när juniflickan kommer trippandes..

Hoppas ni haft en go lillördag! 

 

/ Carro

Hjärterum

I Gry 2-6 månader, Kärlek, Lo 2½-3 år av Carola EkmanLämna en kommentar

Det är ju något så magiskt över det här med kärleken till ens barn. Först tror man att hjärtat är fyllt till bredden av kärlek till det första lilla livet, man tror att det kan ju bara inte rymmas mer! Så kommer det en lillasyster, som från första stund spränger hela hjärtats gränser och får hjärteplats. Som om det var det mest självklara i denna värld. Och vips så finns massa mer plats för kärlek där så det räcker till och svämmar över för båda två. Mina äsklingar vad jag är tacksam över att få vara just er mamma!

Nu sover mina hjärtegryn båda två. Jag har suttit och framkallat bilder och gjort en fotobok åt Gry från förlossningen och hennes två första månader. Bestämde mig för att förstora upp en bild av barnen också och göra en stor tavla att ha i sovrummet. Tycker bäst om att ha personliga tavlor på väggarna, ni vet detdär då man bara har ett stort & tecken och sånt är inte riktigt min stil.. Nej nu ska jag krypa ner i sängs innan jag somnar här på stolen!

/ Carro