Gry 6-10 månader – Carola Ekman

Det är bra att du finns, men när kvällen kommer kan du glömma mig!

Igår hade vi ordnat middag med mina mamas. Vädret var perfekt, sällskapet och maten likaså. Robert skulle ju också för första gången riktigt på allvar försöka natta Gry.. När det väl var dags för den lilla damen att sova så insåg hon väl inte det helt, utan trodde som vanligt att de bara skulle leka/gosa. Så när hon började bli trött och märkte att mamman aldrig kom, då började hon ropa. Jag hörde dock inte det, och Robert ville ändå försöka natta henne utan att ”ge upp” direkt, så de måra nu på där inne, grät och tröstade. Tillslut när vännerna åkte hem – då först hörde jag att hon var ledsen, och det var inte nådigt. Hon var superledsen och direkt hon såg mig mellan tårarna hoppade hon ungefär i min famn och klamrade sig fast vid bröstet – och somnade direkt. Så att så bra gick hans nattning!

”Pappa det är bra att du finns på dagen,
men när kvällen kommer kan du glömma mig!”

Dagtid är Gry 100% trygg med Robert. Han kan trösta henne, hon vill i hans famn direkt han kommer hem, hon gråter när han åker iväg.. Känner hon sig osäker bland folk, tar han upp henne och hon borrar in sig i hans famn för att bli trygg. Men när kvällen kommer så går det bara med mig.. Såhär var det inte alls med Lo. Högst antagligen eftersom att vi gav flaska åt henne. Det gick ju med oss båda, hon drack sin flaska och somnade endera med den i munnen eller sen när man sjöng i sängen. Så från ca. 2,5 månaders ålder kunde både jag och Robert natta Lo, men nu, när Gry är 10 månader så är det ännu bara jag som accepteras vid nattningen. Jag älskar för övrigt våra kvällsstunder, det är så otroligt mysigt att ligga och gosa med henne, berätta sagor och sjunga sålänge hon ligger och snuttar med stora ögon som blir mindre och mindre.. Men, som sagt så kommer det ju några kvällar i sommar där jag inte _måste_ men verkligen vill åka bort. Men kommer jag att kunna det om jag vet att hon bara gråter här hemma? Är det värt det?

Jojo, han skulle ju kunna gå ut och gå med vagnen och sen lyfta in henne. Men, hon ska alltid amma ca 2-3 gånger innan kl 00.00 (Hon somnar oftast runt 20.00) och vad gör han då? När hon märker att här finns ingen moder med melonas? Napp funkar inte för den får hon spyreflex av.. Flaskan är ingen favorit..

Funderar om jag helt måste börja med nya kvällsrutiner för henne helt enkelt. T.ex. sitta i soffan och amma, men inte så att hon somnar. Sen gosa en stund i soffan _utan_ bröstet. Och sedan gå och lägga ner henne i sängen, sitta bredvid och sjunga + stryka på ryggen. Då kanske vi skulle få bort det där att hon förknippar bröst med sömn på kvällen? Kanske skulle Robert då kunna utföra samma procedur men att han byter ut bröstet mot flaskan då? Hmmm…

Stöpta i samma form men ack så olika ändå

Det är så roligt att se hur olika ens barn kan vara, SKA vara! När jag väntade Gry så var det ju så svårt att tänka att hon kommer se ut på ett eget sätt, ha en egen personlighet och ja, vara ett helt annat barn. Det låter ju konstigt, för visst vet man ju att alla barn är olika. Men just då är det faktiskt svårt att tänka sig HUR olika de kommer vara trots att de är stöpta i samma form.. Nu i dagarna blir ju Gry 10 månader och hon är så olik Lo när hon var i samma ålder.

Lo var aldrig blyg för andra. Redan när hon var 10 månader hade hon sovit över hos både mommo och fammo – utan problem. Jag kan inte alls tänka mig att lämna bort Gry över natten. Det skulle inte gå. Både hon och jag skulle nog gråta oss till sömns. Inte ens Robert dyger åt Gry när natten kommer. Lo gick med sin gåvagn vid 10 månader, Gry ställer sig nog upp mot möbler men att gå med gåvagn/utefter möblerna är nog långt borta. Gry älskar att vara i famnen/selen och skulle väl helst bosätta sig där medan Lo inte spenderade många minuter per dag där.. Jaa. mycket som är olikt! Om man drar snabba slutsatser som såklart inte alls ännu går att avgöra, så skulle jag tro att Lo är en extrovert person och Gry en introvert. Kanske är det så att Lo har mer av min personlighet och Gry mer av Robert? För jag är ju extremt extrovert medan Robert är introvert.. Blir spännande att se vartefter de växer och blir större!

Aldrig förr har Gry varit så skeptisk, blyg och avhållsam mot andra människor som hon är nu. Hon går nog igenom något stort utvecklingsmässigt och vi stöttar henne såklart genom det. Direkt vi ser på henne att hon är otrygg tar vi henne i famnen, vare sig det är från golvet eller om det betyder att vi tar henne ur någon annans famn. Hon behöver inte ”lära sig” att vara i andras famnar fast hon inte vill. Hon behöver inte ”lära sig” att vara själv en stund genom att ligga och gråta osäkert på golvet. Våra barn ska veta att om de känner sig ledsna eller otrygga kan de komma till oss, och vi tar alltid emot dem med öppna armar, hur stor eller liten sten de än har på hjärtat. Vare sig de är 9 månader eller 15 år.

8 månaders lillasyster

Den lilla tjejen vår. Gryssi, Grynissi, Cookie, Lilli.. Kärt barn har många namn. Hon blev ju 8 månader nu för en vecka sen! Och oj vad hon sprider kärlek och glädje. Hon är en liten med stort uppmärksamhetsbehov. Hon kommer ålandes till mina fötter och lägger upp händerna i ”flygplansposition” och säger opp opp! Och då är det bara att släppa allt jag har i händerna och ta upp henne.

Här kommer några punkter om vår guldgryn:

– Hålls underhållen flera timmar bara Lo är i närheten
– Håller alltid stenkoll på var storsyrran är, försöker sitt bästa för att hinna med
– Säger pappa, mamma, hej, ba ba = bra, ta ta = tack, opp = upp i famnen
– Har ålat sig fram i racerfart länge redan
– Somnar genom att ammas till sömns. Äter mellan 3-5 gånger per natt
– Äter en ordentlig portion mat per dag och några mellanmål där emellan. Ammar ännu många gånger per dag nu igen. Inte mig emot.
– Är väldigt mamis. Men pappas famn går också bra. Lite blyg, blygare än vad Lo var i samma ålder.
– Går ej att byta blöja på skötbordet längre för hon ”belis” så mycket
– Vi försöker ha henne på pottan varje dag men hon är inte så stort fan av den. Kakkar dock ganska ofta på pottan.
– Försöker för tillfället lära sig att komma upp i sittande ställning. Lyckas ibland men inte så ofta, ännu.
– Somnar runt 20 och vaknar runt 07.30 sover 2-3 gånger per dag. En gång på förmiddagen och 1-2 gånger på eftermiddagen beroende på hur länge den första nappen på eftm är.
– Har de vackraste ögonen jag sett, mörkblåa med vita strimmor. Ah, jag drunknar i dem varje dag.

Godmorgon från denna tjej..

Som har något att säga åt er!

Grys hud är redan, efter 2 dagar, så mycket bättre! Vilket ju är helt sjukt skönt. Så stort tack åt er för alla tips i kommentarer och mejl!
Hennes mage har slagit sönder totalt av antibiotikan. Hon bajsar hela tiden och det är som vatten med svarta klimpar i. Känns ju inte alls kul. Men, hon har ju uppenbarligen haft öroninflammation i 3 veckor ++ så nu måste hon bli av med den.

Öroninflammation och atopisk hy

Vi har hunnit med mycket idag. Jag och Lo hade egentid vid dagklubben – väldigt uppskattat av oss båda. Väl hemma var vi ute och planerade terrasstaket med pappa och mannen. När vi hade det klart visuellt var det dags att få ner det till pappers.. Så vi gick in, Robert gjorde mat och jag och pappa skissade. Nu har vi en ritning så får se vad det blir till. Då när Gry låg där och lekte så såg jag att hon såg så konstig ut under ögonen. Som små röda prickar. Jag tog av henne kläderna och såg att hela magen, ryggen, baken och nacken var full av prickar. Fick näst in till panik inombords och tog upp telefonen och ringde till hvc direkt. Där fick jag order om att komma in på en gång.

Och vi fick konstaterat att hon har öroninflammation, virusnippor och atopisk hy. Det som läkaren nu ansåg är atopisk hy har hon haft sen hon var ca 3 månader. Små röda kruttorra fläckar som förflyttar sig över kroppen. På andra läkargranskningen visade jag ju såklart upp det och han han ville att jag skulle smörja med kortison, det kommer jag dock inte göra utan vi har smörjt med bassalva. Läkaren idag sa dock att jag ska smörja med locobase. Har jag nån läsare vars barn haft liknande? Vad har ni smörjt med?

Nå, redan för 2-3 veckor sen då jag var till jouren med henne så hade hon början till öroninflammation, och tydligen har det inte ännu gett med sig. Då skrevs det inte ut nått utan läkaren tyckte att vi ska vänta och se om det vänder av sig själv men nu så skrev läkaren ut en antibiotikakur. Hon har uppenbarligen besvär av öronen så det är skönt att hon äntligen får bli av med det. Hennes förkylning som aldrig verkar gå om skulle ju vi gärna slippa så hoppas det far nu i.o.m. att öroninflammationen ger sig. Hon har varit förkyld sen 9 april.. Huhu min lilla, aldrig kul när de små är sjuka. Hon är så slö nu, både med tänderna, förkylningen och ja, öroninflammationen som vi inte ens visste av. Hon vill inte äta nån vanlig mat utan hennes födointag är i stort sätt bara amningen. Men det är väl ok? Hon är ju ändå bara 8 månader.

Både Lo och Grys byxor från bästa Maxomorra! (Adlink)

8 månader – Nattamning och tandsprickning

Snart blir Gry 8 månader! Och precis nu den senaste tiden har jag kommit över massa artiklar, forum, blogginlägg och facebook inlägg om amning och de som säger att de slutade amma vid 8 månader. Jag är inte på nått sätt redo att sluta amma henne ännu! Och jag är 100 % säker på att Gry inte heller vill sluta bli ammad. Däremot skulle jag gärna ta bort några av nattens amningsstunder. Det enda som får henne att somna om nattetid är amning. Eller, åtminstone tror jag det, kan ju inte säga att jag har testat en massa annat!

Ännu är det ingen panik heller, hon ammar runt 3-5 gånger på natten så inte är det ju så farligt. Annat skulle det ju vara om hon skulle kräva att få amma varje timme. Det om något skulle vara jobbigt! Nåväl, jag tror nog att jag kommer vilja amma henne åtminstone tills hon är 1 år så jag har nog inga planer på att försöka rubba amningen heller, vare sig dagtid eller nattetid. Om hon vill fortsätta amma efter 1 så kommer jag nog göra det också, hon får välja när vi slutar. När slutade ni amma, och varför?

Hon har tandsprickning på gång också. Vita gaddar syns under munköttet på nedre raden i mitten. Detta gör att hon är supermammig och gråter oftast om jag bara går utom synhåll. Hon har dålig aptit och lös mage.. När Los tänder kom så var det aldrig några tecken på det, så det här är lite nytt för oss faktiskt. Vi kör med frusen bana, kalla bitleksaker.. Har ni andra bra tips för hur vi kan lätta smärtan för henne?