Igår hade vi ordnat middag med mina mamas. Vädret var perfekt, sällskapet och maten likaså. Robert skulle ju också för första gången riktigt på allvar försöka natta Gry.. När det väl var dags för den lilla damen att sova så insåg hon väl inte det helt, utan trodde som vanligt att de bara skulle leka/gosa. Så när hon började bli trött och märkte att mamman aldrig kom, då började hon ropa. Jag hörde dock inte det, och Robert ville ändå försöka natta henne utan att ”ge upp” direkt, så de måra nu på där inne, grät och tröstade. Tillslut när vännerna åkte hem – då först hörde jag att hon var ledsen, och det var inte nådigt. Hon var superledsen och direkt hon såg mig mellan tårarna hoppade hon ungefär i min famn och klamrade sig fast vid bröstet – och somnade direkt. Så att så bra gick hans nattning!
”Pappa det är bra att du finns på dagen,
men när kvällen kommer kan du glömma mig!”
Dagtid är Gry 100% trygg med Robert. Han kan trösta henne, hon vill i hans famn direkt han kommer hem, hon gråter när han åker iväg.. Känner hon sig osäker bland folk, tar han upp henne och hon borrar in sig i hans famn för att bli trygg. Men när kvällen kommer så går det bara med mig.. Såhär var det inte alls med Lo. Högst antagligen eftersom att vi gav flaska åt henne. Det gick ju med oss båda, hon drack sin flaska och somnade endera med den i munnen eller sen när man sjöng i sängen. Så från ca. 2,5 månaders ålder kunde både jag och Robert natta Lo, men nu, när Gry är 10 månader så är det ännu bara jag som accepteras vid nattningen. Jag älskar för övrigt våra kvällsstunder, det är så otroligt mysigt att ligga och gosa med henne, berätta sagor och sjunga sålänge hon ligger och snuttar med stora ögon som blir mindre och mindre.. Men, som sagt så kommer det ju några kvällar i sommar där jag inte _måste_ men verkligen vill åka bort. Men kommer jag att kunna det om jag vet att hon bara gråter här hemma? Är det värt det?
Jojo, han skulle ju kunna gå ut och gå med vagnen och sen lyfta in henne. Men, hon ska alltid amma ca 2-3 gånger innan kl 00.00 (Hon somnar oftast runt 20.00) och vad gör han då? När hon märker att här finns ingen moder med melonas? Napp funkar inte för den får hon spyreflex av.. Flaskan är ingen favorit..
Funderar om jag helt måste börja med nya kvällsrutiner för henne helt enkelt. T.ex. sitta i soffan och amma, men inte så att hon somnar. Sen gosa en stund i soffan _utan_ bröstet. Och sedan gå och lägga ner henne i sängen, sitta bredvid och sjunga + stryka på ryggen. Då kanske vi skulle få bort det där att hon förknippar bröst med sömn på kvällen? Kanske skulle Robert då kunna utföra samma procedur men att han byter ut bröstet mot flaskan då? Hmmm…