Det finns hopp om att slippa HG

Idag träffade jag min vän Sara! Vi är barndomsvänner, men fick mer kontakt iom våra senaste graviditeter. Sara skickade åt mig 23 december och sa att hon är gravid och visste inte riktigt vem hon skulle prata med, eftersom hon var säker på att hon skulle få en HG graviditet igen och jag var den närmsta i hennes omgivning som hon visste att skulle förstå hennes rädsla. Det är ju en blandning av lycka och stor skräck när man vet vad HG är och vad som väntar, men ändå är man ju så glad över graviditeten.. Där och då försökte jag ju peppa och vara ett så gott stöd jag bara kunde, lite visste jag att någon timme senare skulle jag vara i precis samma känslostorm som Sara var i just då. För samma dag, nån timme senare tog jag själv ett graviditetstest som visade positivt!

Det betyder ju att Sara och jag blev gravida ungefär samtidigt, och det visade sig att vi hade bf med några dagars mellanrum. Sara hade 2 hg graviditeter bakom sig. Vi var båda beredda på att få HG igen och stöttade varandra från början, och har följts åt under hela graviditeterna. Minns då vi låg i vecka 5 och båda hade börjat må dåligt. Vi pratade och frågade varandra hur vi ens gav oss in på detta igen? Minns att nån av oss sa att bara EN av oss skulle slippa det så skulle det vara så himla skönt och vi skulle isf vara så glad för den andres skull.. Men vet ni, hon slapp också HG denna graviditet! 

Det är ju helt ofattbart att vi båda slapp det. Det hade vi aldrig vågat tro. Idag träffades vi med våra två små hyperemesis babysar, som inte blev HG babysar sista och slutligen. Så med det vill jag säga att det FINNS hopp om att slippa HG fast man haft det vid tidigare graviditeter. Om man sen vågar ta chansen är ju en annan femma. 

hgisar

Nånting i luften

En helg med en hel del trötthet och vila lider mot sitt slut. Är på gott humör men märker nog snabbt att jag inte orkar med något extra. Villaavslutningen firades vid mammas och pappas med middag och bastu. Hem kom vi dock redan vid 21 och kl 22 låg jag och sov gott. Igår hade jag inga känningar alls, allt var precis som vanligt. Idag har jag lite ”mensvärk” men inget desto mera. Babyn hade för nån dag sen en väääldigt lugn period i några dagar (för lugn enligt mig) men nu är hon igång igen och kittlar, böukar och rojvar i magen. Så jag är desto lugnare nu. Jag gillar det bättre så, när hon är vild och jag är lugn än tvärtom.

Har packat upp det sista ur mammalådan idag, det som inte ha behövt tvättas. Ska städa av skötbordet lite och ställa i ordning med blöjor, handdukar och sånt som ska vara nära till hands där. Bb väskan och babyskyddet står snällt och väntar i hallen.. (Har inte monterat det i bilen eftersom det ju är osäkert vilken bil vi tar till BB hehe.)

readyy

Lo har en riktigt bra period nu. Eller ska jag säga som så, hon har ingen period alls utan är bara som vanligt. Vilket är så skönt. Minns där kring månad 6-7 då hon hade värsta 2 års trotsen som jag aldrig trodde skulle gå över. Höll på att riva håret av mig varannan dag. Var så rädd att det skulle råka sig att något liknande skulle komma nu runt beräknat, men icke. *Knack knack i trä* Så hemma hos oss är det lugnt och gemytligt dessa dagar, med en spänd förväntan som ligger i luften..

Nu ska jag gå ut efter lite hallonblad och försöka mig på att göra eget hallonbladste. Det tog slut för någon dag sen, och den enda gången jag orkade ta mig till stan för att köpa nytt så hade hon ju såklart stängt tidigare! Så typiskt. Nå, vad gör man inte då, tar saken i egna händer såklart.

 

Vecka 40 idag!

v40

Idag gick vi in i vecka 40 (39+0 idag)! 1 vecka kvar till beräknat datum. Den lilla i magen har ju en tid redan varit färdigt utvecklad, men samlar på sig underhudsfett nu den sista tiden. Jag mår bra, har inte speciellt ont, sover oförskämt bra. Eller ja, på riktigt så sover jag vääääldigt bra för tillfället. *knack knack i trä* Foglossningen gör sig bara påmind då jag har gått längre sträckor, kan stiga upp ur sängen och soffan utan problem och känner mig relativt pigg. Sammandragningar kommer och går, magen blir stenhård och det ilar till med jämna mellanrum. I morse har jag en ca. 1 minuter lång värk och jag hann nog tänka att NÅ NU! Men nej, det kom inga flera.

Babyn har varit jättelugn idag, har t.o.m. fått bli orolig mellan varven, men sen har hon buffat till igen så jag har lugnat mig.. Antar att det är för att det börjar bli väldigt trångt i magen nu. Eller kanske lugnet före stormen?

v402

Känns så konstigt att det kan komma igång närsomhelst. På ett sätt känns det så overkligt. Eftersom den här graviditeten varit så lätt så är det som att hon kan ju inte vara färdig ännu?! Jag måste ju må dåligt först, ha sjukt och lida före hon kan bli en riktig baby, haha. Svårt det där att först ha en mardrömsgraviditet och sen en drömgraviditet, så svårt att förhålla sig. Nå, tacksam är jag ju förstås!

vecka40

Mentalt känner jag mig riktigt redo. Känns också i kroppen som att det snart är dags.. En känsla som jag aldrig hade när jag väntade Lo. Så hoppet om att inte behöva gå över så jättemycket brinner starkt! Och även om jag går över nån dag så betyder det ju verkligen inte att det behöver bli tal om igångsättning. Bf datumet är ju bara en riktlinje, jag är mycket inställd på att det är +-14 dagar. Så kanske går jag över 5 dagar, kanske 10. Den som lever får se! Vi är iaf redo!

v403

Just bakade jag och Lo morotskaka och ikväll ska vi en sväng till Crossfit boxen där det nalkas talko. Får städa igång det hehe nånääää. Men det är iaf skönt för mig, och kul för Lo att hon får springa på där och göra sig av med all extra energi som jag kanske inte helt fullt orkar hjälpa henne att bli av med för tillfället. Blir mer bokläsning, pussel och lego nu dessa dagar. Mindre av fotboll och springtävlingar 😉