Att klicka

I familj av Carola Ekman1 Kommentar

Hela förmiddagen igår spenderades med Betti, Olli och Noel. Noel sov sig igenom största delen av träffen men vaknade mot slutet, och ingen var gladare än Gry. De skulle bara kramas och busa hela tiden. Jag är så glad att jag och Betti blev vänner och klickade så snabbt. Om jag inte skulle ha skickat åt henne och frågat om hon kommer på kaffe den där juli dagen för 4 år sen så skulle Lo vara många vänner fattigare idag.

För det är ju så, vissa klickar man ju med direkt och vissa inte. Och det är väl klart det är så! Man kan ju inte passa ihop med varenda person man möter, det är ju helt ologiskt. Det är rikt att ha många vänner och bekanta i sitt liv, men man måste också lära sig att säga nej till relationer man helt enkelt inte känner sig bekväm i. Och med bekväm menar jag att man kan vara sig själv.

Här har vi två som klickat!

På eftermiddagen körde vi iväg till Kokkola för att hälsa på Agda, Kerttu, McNugget och Queen Elisabeth II. Dessa är alltså Cindys hönor, som flyttade in här om dagen. (Den sista heter inte Queen E men jag minns inte vad hon heter så jag gav henne namnet jag själv röstade på.) Där lekte vi, målade hönshus och var ett varv in till stan. Vips så var klockan 20.oo och det var dags att köra hemåt igen. När vi kom hem hade Robert grillat och gjort räfflad potatis med sallad. Jag var så hungrig så det kändes gött att komma hem till dukat bord ♥ Sen hade vi lässtund hela familjen i soffan med nya böcker barnen fått av sin mommo.

Jag nattade sen Lo och Robert försökte natta Grynisen för första gången sen jag slutat amma. Gick väl inte helt bra, så efter en stund när jag hörde att hennes gråt förändrades så var jag nog tvungen att rycka in, så vi fick natta tillsammans. Är ännu helt nojig att det inte får gå för snabbt nu när vi just slutat amma, haha. Nä men onödigt att ha henne att gråta då jag ändå var hemma. Lika bra att natta tillsammans då, så får hon på så vis bli van med att också R nattar.

Idag tänkte jag att vi skulle göra ett besök till Aspegrens trädgård och kolla in fåren, kaninerna och hönsen. Vi kommer ha vår klassfest där vid orangeriet vid Aspegrens förresten, kommer bli så himla kul! Vi var runt 30 i vår lågstadieklass, och alla utom cirka 4 har möjlighet att komma. Lyckat!

Förutom det ska jag ringa och boka tid till frisören. Hoppas jag får tid snabbt. Är dock osäker vart jag ska boka, är så orutinerad frissabesökare.

/ Carro

Jord under naglarna och små små rötter

I familj, Vardag av Carola Ekman2 Kommentarer

I förmiddags, så länge jag gjorde lunch, så bar Lo och R ner alla ledsna blommor i källaren.. De skulle äntligen få ny jord! När vi var mätta i magen efter potatis och pulled pork + mumsig efterrätt i form av Ris ala malta…

.. så tassade vi alla ner för att ge nytt liv åt blommorna i krukorna. Tömma bort den gamla torra jorden och ge dem alldeles färsk ny sådan. Det är ju ändå ett måste inför våren, att plantera om inomhuskrukorna. Som en liten försmak inför vad som komma skall.. Jord under naglarna, små små rötter som skriker efter att få komma ner i fuktig jord.. Den doften! Att få sätta ner små skott som nu vuxit till sig, i alldeles egna krukor.. Inte för att blommorna alltid behöver den där nya jorden (våra behövde dock verkligen den nu) men bara för att få den där känslan. Av ny energi åt blommorna, som en liten push-present åt dom för att orka ännu lite till, tills våren och ljuset kommer.

Barnen tycker det är så roligt nu när jag orkar vara uppe igen. Jag är imponerad över hur bra de kunnat låta mig vila ifred under de senaste dagarna! Men nu när de märker att jag är piggare så ska vi hela tiden leka, mysa, läsa, bygga.. Dock är jag ju verkligen inte helt 100% så vila behöver jag ju göra mellan varven ännu.. Så skönt nu när R tog barnen och åkte iväg till Purmo för lite sportlovsprogram hos gammelmommon just, så får de ränna pulka och grilla korv, och jag får ligga på soffan och ta en gubbviilo med solen i ansiktet ♥

/ Carro

Kalas-lördag

I familj av Carola EkmanLämna en kommentar

Det är mello just nu, jag vet. Men eftersom jag inte är något stort mellofan så tänkte jag att jag bara måste kika in och berätta om vår mysiga dag. Vi piffade upp oss och vi åkte iväg mot Kokkola och ett älskat barn som fyllt 1 år som absolut är värt att firas med två-tre kalas. Minst.


Cindy hade pyntat så fint åt den lilla Charliepojken.


Hon, som är som en syster för mig, min vackra svägerska Hanna var såklart på plats och charmade alla små som vanligt.


Födelsedagspojken själv, mostis lilli ♥


En annan älskad liten. Tilde ♥


Cindy och Anton hade stått i och bakat så mycket gott.. Och Cindys blåvita koppar och fat som hon samlar på.. Bara det är blått och vitt går det hem hos henne, det behöver inte ens vara ut samma serie.. Så vackert tycker jag.


Såklart ville ju jag gosa med födelsedagsbarnet


Men åh, den här helgen är så bra. Och det är fortfarande en hel söndag kvar. Som jag är glad för den! Imorgon väntar fäbodaloppet och mat hos svärisarna och sånt..

Nu ska jag försöka att inte somna, jag vill ligga och snusa R i nacken när han sover här bredvid. Det är ju ändå det bästa jag vet.

/ Carro

Det där om att vara en storasyster alla dagar i veckan

I familj, Lo 3 -3½ år av Carola Ekman1 Kommentar

Nu som då, när jag märker att Lo kanske tycker att det inte är världens bästa grej, det här med att vara storasyster.. Då brukar jag, när vår lilla spjuver sover, sätta mig ner med henne och fundera om det, det där att vara storasyster fast det inte alltid är så kul. Fråga frågor som ”Tycker du också det är jobbigt när Gry kommer och kastar pusselbitarna så dom bara flyger all världens vägar, när du och jag bygger?” ”Jag blev ledsen idag när Gryni rev dig i håret, va känd du då hon gjorde så?” Såna frågor som öppnar upp för snack om hennes känslor. För jag vet att det ju är svårt för en 3-åring att mittiallt vara tvungen att förhålla sig till att ha en liten busunge runt fötterna, vad hon än gör.. Så då tycker jag att det känns viktigt att hon får sätta ord på sina känslor kring det, och veta att det är okej att ha dom känslorna.. Men här om dagen, då smalt mitt hjärta till en stor pöl på köksgolvet..

Vi satt och byggde pussel hon och jag, och den lilla sov så sött. Jag tog upp en incident som hade hänt tidigare, nämligen när Gry tyckte att det absolut var hennes tur att gunga, fast det ju var Lo som var på gungan. BOOOM hördes följt av en Gryni som grät. Jag var ju snabbt framme och frågade vad som hade hänt, och lika snabbt sa jag ”du måst ju vara försiktig Lo när Gry kommer ivägen” Jag vet men int hann jag stanna farten då hon kom och sku ha gungan precis då jag gungade! Hon måst ju vänt på sin tur, precis som jag måst!

Då kom vi överens om att jag måste öva mer med Gry på det här att vänta på sin tur, och att Lo gärna får hjälpa mig.. Efter att vi hade pratat om det, att det i såna stunder är jobbigt när mamma tar Grys parti direkt, fast det var Grys eget fel att hon gick ivägen, så frågade jag:
– Lo, saknar du nångång så som det var förr, då det bara var du, jag, och pappa?
– .. Och Gryni.. Du glömd att säg Gryni
– Jo men då du var liten så fanns ju int Gry
– Nä men hon va ju en kula i din mage så nog va hon ju med i familjen hela tiden ändå!

Alltså ♥

/ Carro

När hjärtat värker

I Detdär om.., familj, Vardag av Carola EkmanLämna en kommentar

Nyss hemkommen från jobbet, och Gry sover!? Vad ska jag ens göra med all min tid nu på kvällskvisten, då jag annars ligger och ammar? Well.. Jag vet nog exakt vad jag ska göra. Nämligen kolla in vilken tapet vi ska sätta i hallen! Ja ni hörde rätt, renoveringsfreaket Carro ska tapetsera – igen. Det är ju bara 2 år sen vi tapetserade hallen så att det börjar ju vara dags *Ironisk* Nä, men jag tycker att folk tapetserar om allt för sällan. Det är ju så lätt, och gör ju så stor skillnad. Så är man trött på en tapet, ja då tycker jag man ska byta om man har möjlighet.

Hallen kommer under våren få sig en riktig makeover. Vi ska bygga en platsbyggd bänk/förvaring/hylla längs med fönsterväggen och vi ska måla om, och ja uppenbarligen också tapetsera om. En platsbyggd grej i pärlspont var planerad redan från första början men den har vi inte kommit till ännu.. Men nu så. På samma gång ska vi ta ett ryck och göra klart gästwcn också. Den lämnade ofärdig efter att wc inredningen blev vattenskadad och vi inte fick tillbaka något på försäkringen, motivationen att göra den klar sjönk i botten ska jag säga er.. Wc inredning från Svedbergs är ju inte direkt det billigaste.. Men men det är sådär. Nå, mer om detta senare!

Nå, annars då! Känner verkligen att det var skönt att återvända till jobbet. Efter att ha varit hemma 24/7 med barnen sen nyårsdagen så kan jag väl säga som så att mitt tålamod har runnit ut på kanten av bristningsgränsen. Mår riktigt skit över att jag har varit sur och tvär åt Lo idag. Har förväntat mig alldeles för mycket av henne, hon är ju bara 3 år. Så mycket onödigt gnäll jag skulle ha kunnat lämna bort..

Fast då igen kan jag ju inte vara för hård åt mig själv. Vi har ju nog haft övervägande mysiga stunder idag, men likväl ska jag bara ta fasta på den där situationen då hon inte kunde sitta stilla på stolen och äta sin mat, eller då vi skulle komma oss ut och hon väl inte tyckte att det var lika brått som jag uppenbarligen tyckte eftersom att Gry var färdigt påklädd och fick varmt.. Eller då hon höll fast sin syster och vägrade släppa trots att Gryni sa till… Då, i de stunderna har mitt tålamod liksom inte räckt till idag. Och nu mår jag skit över det. Ett förlåt till henne betyder inte så mycket för mig då, när mitt hjärta ändå värker av skuld. Men desto mer hoppas jag det betyder för henne. Det är så oerhört viktigt det där, att kunna erkänna när man brustit i sitt föräldraskap och be om förlåtelse.

Men, imorgon och alla andra kommande dagar ska jag vara en bättre mamma med mer tålamod. Det har jag bestämt.

Lillstinan min. Så bestämd och förståndig. Precis som din mor, och fin far.

 

 

/ Carro

En tisdag som inte blev som tänkt, utan bättre

I familj, Gry 1 - 1½ år, Juletider 2017, Kärlek, Lo 3 -3½ år, Vardag av Carola EkmanLämna en kommentar

En tisdag med planer blev en tisdag med avbokade planer som vi tog som den kom. Hade ingen ork för varken dagklubb eller kompishäng, och jag har ju försökt bättra mig på att säga nej/avboka sånt jag inte har lust med så det fick bli så idag! Så skönt. Istället satt vi länge och skrev på julkorten, lekte ute i snön, lade pussel, byggde lego, delade ut julkort och bakade pepparkakor..

Och sist men inte minst så redde jag upp Los hår och klippte bort 20 cm. Det var dags nu! Det tog 1,5 h.. Hade släppt det alldeles för länge.  Jag såg ett skrik-kalas framför mig, men vet ni. Det gick så himla bra. Hon klagade inte en enda gång och satt så stilla och vände huvudet dit jag ville. Så skönt att det nu är det gjort och att både mor och dotter är supernöjda!

En härlig dag tillsammans har vi haft idag, imorgon väntar simhallsbesök och lucia på kvällen ♥

/ Carro