Men dom är ju pojkar! Pojkar tycker ju inte om prinsesslego

Jag: Vad det ska bli kul att fara till Alvar och Vilmers idag!
Lo: Jaa de ska bli så kul, jag ska lek med dom
Jag: Vad ska ni leka då tror du?
Lo: Med pussel
Jag: Jo, de har ju mycket pussel.. Tror du de har nå mycket smålego då? Det tycker du ju om
Lo: Jo jag tror nog dom har de. Men jag har ju prinsesslego här hem
Jag: Jo du har ju det. Alvar och Vilmer kanske också har nå prinsesslego..
Lo: Men maammaaaa! Dom e ju pojkar! Pojkar tycker ju int om prinsesslego

Jag: *Tystnad*

Jag:Varför tror du att det är på grund av att de är pojkar som de int tycker om prinsesslego?
Lo: För pojkar tycker ju int om att lek med prinsesslego
Jag: Nja, det är nog inte pågrund av att de har en snopp som gör att de inte tycker om att lek med prinsesslego. Det spelar ingen roll om man har snopp eller snippa. Det är nog bara vad man tycker om och inte i sitt huvud, int för att det kommer kiss ur en snopp istället för en snippa.
Lo: Jaaha.. e de så. Jaa jag tycker ju int om brandmanslego för att de kommer kili ur min kilipruppa de e ju för att jag tycker om brandbilar och för att jag vill bli brandman då jag blir stor som pappa
Jag: Exakt. Man får gilla precis vad man vill oberoende om man är flicka eller pojke, det hör inte alls ihop!
Lo: Då kan vi köp brandmanslego åt Vilmer så får han väli i sitt huvud om han tycker om de eller int. Om han int tycker om de kan jag ta hem det, för jag tycker ju om brandmanslego ändå
Jag: Det kan vi göra!


Usch vad jag är glad att vi tog beslutet att sluta med youtube åt henne i början av sommaren. Youtube är så jävla sjukt. Minns en gång då jag skulle sänka volymen åt henne, och såg att hon såg på nått klipp där de rakade benen på en docka!! Ne fy. Youtube är bara proppat med massa skit! Kanske inte den första videon man sätter på, och inte den andra, men sen när de klickar sig vidare och vidare då hamnar de alltid på nått sterotypiskt skit. För jo, jag är ganska säker på att hennes tankesätt om pojkar och prinsesslego kommer därifrån i stor utsträckning. Här hemma har vi iaf aldrig sagt något så dumt! Och jo, såklart också från patriarkatet, men man sku ju hoppas att en 3 åring ännu inte är så involverad i det.. Men sanningen är att jo, alla barn är ju det direkt från att de är födda. Med de blåa lapparna för pojkbebisar och rosa för flickor.

Jag tycker detta är så svårt. Vissa förstår ju inte alls hur jag och många andra tänker. Varför är det svårt? ”Leta flickon leik me dockona nu ba! he komber allti ti finnas flickona å pojkan!!” har man ju int hört bara en eller två gånger. Och jo! Hon ska få leka med dockor! Men jag tycker också att hon själv ska VETA att hon får leka med precis vad hon vill; bilar, transformers, hästar, doktorgrejer.. Allt! Hon FÅR gilla allt, precis vad hon vill. Hon ska inte redan nu, när hon är 3 år tro att hon på något sätt är begränsad. Det börjar med leksaker, men sen blir det ju bara mer och mer områden i vilka barnen tror de är begränsade. ”Sånt gör bara pojkar” ”Den där färgen är ju en pojkfärg” ”Det där yrket är nog bara för män så jag får nog utbilda mig till nått annat”.. Och så fortsätter det.

Genusmedvetenhet är så jävla viktigt. För att alla barnen ska få vara precis som de själva vill. Det ska inte bestämmas enligt vad de har mellan benen! Hittade denna lista hos denna blogg och den är så viktig så jag vill dela den åt er.


Varför jag tycker att genus är viktigt 

Det är inte för att jag vill försöka sudda ut några biologiska skillnader och förvandla alla till henar som heter Kim och har röd-blå-randiga kläder och blåser i genustrumpeter, utan för att lite genustänk, lite större medvetenhet om hur vi behandlar varandra och varför, ger fler människor chansen att vara sig själva.

– För varje liten pojke som får sina tårar tröstade av ett ”inte ska du väl gråta heller”.
– För varje liten flicka som får all sin bekräftelse genom sitt utseende.
– För varje litet barn som får höra att de där leksakerna ju bara är för andra.
– För varje kvinna som får kämpa dubbelt så hårt för att få sin kompetens erkänd.
– För varje man som måste svälja sin ensamhet.
– För varje mamma som känner väggarna krympa men som inte vill vara en av de där dåliga mammorna som sätter barnet i dagis för tidigt.
– För varje pappa som får all information om sitt eget barn i varianten ”kan du berätta för mamman att…”.
– För varje människa som känner att könsidentiteten inte är avgörande för vem man är.

För alla dem önskar jag att stereotyperna skulle lätta. Därför tycker jag att genus är viktigt.

Må du alltid veta att du får vara precis som du själv vill ♥

Halpa-Hallis babyklädsavdelning är helt sjuk



Denna dag kunde väl inte ha börjat bättre.
Frukost utomhus följt av massa lek. Barnen mojsa på i gräset och i sandlådan medan jag drack mitt kaffe i all sköns ro. Vi var ute enda tills Robert kom från gymmet och då var det dags för lunch. I något skede fick vi nys om att kusinerna Alvar och Vilmer var hos mommo och moffas, så ni kan ju gissa om det blev bråttom.. Lo var sedan med Vilmer hela dagen och kom hem halv 8 ikväll och slocknade bums.

På eftermiddagen var Alvar, Cissi och jag ut och skuttade babysarna som skulle sova, och samtidigt på pokémon-jakt. Intressant detdär! Första gången jag varit på det, kom nog snabbt underfund med att det inte är något jag skulle orka med sålänge..

Under jaktens gång vek vi in via Halpa-Halli. Och än en gång konstaterade jag hur sjuk deras babyklädsavdelning är. Den är indelad i två ”sidor”, och på den ena sidan finns uteslutande rosa och vita plagg, och på den andra sidan uteslutande blåa och vita plagg. På båda sidorna finns även plagg med precis samma design förutom att färgen och texten är olika. Ni kan ju bara gissa på vilken sida t.ex. den blåa bodyn och mössan med texten ”strong like daddy” finns, och på vilken avdelning rosa bodyn och mössan med texten ”pretty like mommy” finns? För ja, det är endast rosa och vita kläder på ”flickavdelningen”, och endast blåa och vita kläder på ”pojkavdelningen”. Tydligt bevis på det finnes här!

Hur kan det ännu ens finnas butiker som delar upp babykläder i olika avdelningar beroende på babyns kön mellan benen? Dags att ha en könsneutral klädavdelning för barn. Visst ska det finnas både rosa och blåa kläder, både med blommor och massa bilar på – men varför faaaaan kan de inte hänga bredvid varandra i butiken? Det är inte bara en gång Lo har frågat varför det int finns nå brandbilströjor ”här bland frosttröjorna”.


Over and out. Blev så upprörd nu igen att jag blir tvungen att kok en té åt mig.

Tatueringar hör inte hemma inom servicebranschen?

Satt och pratade med två vänner. Varpå jag säger ”Jag vet en som skulle passa helt perfekt till jobbet!” (Jobbet ifråga är i en butik)

Och innan den ena ens hunnit svara, så säger vän nr 1 : Hen har tatueringar 
Varpå den andra vännen säger: Janå dåså. Då passar hen int.
Jag: Eh ens tatueringar definierar ju int en som person? Jag säger att hen sku passa perfekt och ni avfärdar direkt när ni vet att hen har tatueringar?
Vännen: Nä men om jag sku få bestäm, nu får jag ju int de, men om jag sku få ha nå att säg till om så kommer int nån med tatueringar bakom disken. De passar int inom servicebranschen.
Jag: Otroligt förlegat tankesätt.
Vännen: Det är min åsikt.

Vad jag inte svarade men som jag sen kom på att jag egentligen skulle ha svarat: En tatuerare kan vara extremt bra på att tatuera – men själv inte ha en enda tatuering på sin kropp. En doktor kan vara extremt duktig på sitt jobb – och ha 50 tatueringar på sin kropp. Tatueringar påverkar inte hur ditt huvud fungerar. Har folk problem med en tatuerad kassabiträde så är det kunden som ska byta kassa, inte kassabiträdet.



– Tjena! Jag heter David Beckham och är din dotters nya fotbollstränare.

– Näää int om fan spricker! Du e ju full av tatueringar! Vi tar nog Pekka-Pasi från Kokkola* iställe. Han kanske int e fotbollsproffs men han är åtminstone utan tatueringar… och från Kokkola!!

See?

Som jag alltid säger åt barnen:
Var och en med sin kropp.
Din kropp – ditt val. 


*Hehe måst ju bråk lite med syrran som bor i Kokkel.

 

Sorligt eller bara creepy?

Först hörde jag låten – älskade den. Sen såg jag videon första gången – fällde en tår. Sen såg jag videon för andra gången – blev sjukt irriterad. 

Låten och videon handlar om en liten pojkspoling som blir kär i en flicka. De växer och blir större men han vågar inte ta kontakt med henne. Han ser på henne på avstånd, men sträcker aldrig ut sin hand.. Han står utanför hennes fönster och ser längtande på henne.. De tar studenten och han vet att det är nu eller aldrig.. Men han tar inte chansen.

Hon tar tåget och flyttar från småstaden och han lämnar kvar. Åren går och han tänker på henne konstant. Han börjar jobba på tågstationen i hopp om att hon en dag ska stiga av tåget. En dag kommer hon, och hon har ännu kvar sitt efternamn. De ser på varandra, han ser äntligen sin chans igen , men hon vänder bort huvudet och ser på sitt barn och mannen bredvid som är påväg till henne. DÅ ser vi mannen som blir äldre och äldre och tillslut är han gammal och tillslut försvinner han..

Först tänkte jag bara att neeeeeeeeeej va sorligt! Det är SÅ synd om honom som hassar bort sitt liv på henne. Men sen, sen ser jag bara en stalker i videon. Står och glor på henne på avstånd, utanför hennes fönster. Springer efter tåget då hon åker iväg.. Tar jobb på stationen för att hålla koll på när hon kommer tillbaka. Skulle det inte ha varit bäst om han bara hade frågat henne direkt i högstadiet – hon hade dissat honom och det hela hade varit över? Jepp.

Haha, nä jag vet inte. Vad säger ni; Sorligt eller bara creepy? Kolla och avgör själva! Låten är bra iaf, det tycker jag.