Därför har vi inget babylarm.

Hej carro 🙂 va fint ni får det, ni jobbar på så snabbt och bra! jag har en fråga om du kan svara, vad har ni /har ni haft för babyalarm åt lo? vi ska få baby när som helst och det ända vi inte köpt ännu är babyalarm. Hur mycket lag ni ut på er? var det värt? tack för bästa bloggen 🙂

Hej Isa! Tack tack, jag tror nog det blir riktit bra. Längtar tills vi får flytta in! Till din fråga då. Nu ska jag chocka några av er; Vi har inget babylarm, har inte haft och kommer inte skaffa heller! Det bara blev så av någon anledning, och det har gått hur bra som helst utan. Vi blev från början vana med att gå och titta till henne nu som då, och efter en tid lär man ju nog känna sitt barn så man vet ungefär när hon ska vakna osv. Sen så är ju inte väggar så täta så man inte sku höra genom väggen/dörren då barnet gråter hehe.

Ibland kan jag nog tycka att mina vänner är lite roliga då dom måst ha på babylarmet fast dom bara kommer in till bygget vårt och kollar 5 minuter, hehe. Men men, efter att ha sett mina vänner använda sina larm så är jag helt 100 på att det såklart lfinns goda orsaker att skaffa sig ett. Men lite till överdrift tycker jag nog det kan gå ibland om jag får säga det utan att få 1000 arga mammor efter mig hehe. Men som nu t.ex. nu sover Lo på vinden och jag är på nedre våningen, int är det ju som att jag int sku höra henne nu om hon gråter? Klart jag sku. Och om hon bara gnyr så är det ju ingen panik så det behöver jag ändå inte höra. 

Nå, om vi nånsin får ett barn till så då kan det nog va att vi skaffar ett larm, bara för att det ju nog såklart kan vara bra att ha just om man är på cafe och babyn sover utomhus t.ex. Men jag sku aldrig punga ut med mer än typ 25 euro på ett, eftersom vi tillochmed har klarat oss helt utan! Allt med temperatur, kamera, inbyggt radio, ”tala med barnet” osv, nääää det ser jag inget behov av, eftersom vi inte behövde det med Lo. (Och då var Lo en baby som ibland låg och kolla runt sig en bra stund innan hon började visa att hon var vaken ibland, och int har hon tagit skada av att ligga och fundera över livet inte). En biverkning av att inte ha något babylarm är dock att börja inbilla sig barnskrik.. Jepp. Det eftersom jag har blivit så van med att ha spetsade öron varje gång hon sover så nu för tiden hör jag ibland i syne…… Hehhe.

Men men, helt klart ska ni skaffa ett babylarm om ni vill ha ett sånt, men det GÅR faktiskt att vara utan 😉 Ni som har babylarm, tipsa gärna i kommentarsfältet om ni vill rekomendera just den modellen ni har åt Isa, jag kan ju inte tipsa om någon speciell eftersom jag inte har någon erfarenhet.

Tack Isa, och lycka till med babyn då det är dags!

lo+4Sovande babysar i vardagsrummet med babylarm bredvid sig och mammorna i köket 😉 Haha nånääää int hadd dom nå larm här hehe. 

Om Lo blir kristen.

Okej, gör er redo. Nu ska jag skriva om något som jag sagt att jag aldrig ska skriva om igen. Nämligen religion. Men nu känner jag att jag inte kan hålla mig.

Som ni vet så är jag inte troende, har ju aldrig varit och tvivlar starkt på att jag någon kommer bli. Jag är väldigt säker i min … icke tro? Eller hur jag nu ska förklara det. Jag trygar aldrig den på nån, har inget behov av att berätta åt alla att jag inte tror, vill inte försöka göra de troende till icke troende heller. Är varken stolt eller skäms. Är väl bara helt neutral i det och bryr mig liksom inte desto mera. 

Ibland är jag avundsjuk på de som tror. (Nu snackar jag inte någon speciell religion utan överlag.) De verkar ha en gemenskap, de är inte oroliga över vad som händer efter döden och ja, men jag menar, det måste ju vara otroligt skönt att ha en så stor trygghet i sitt liv! Jag är dock trygg i mig själv och jag är väldigt lycklig – fast jag inte tror. Detta har ju vissa svårt att tro på, men det hör inte hit. 

Min bloggkollega här på sevendays, Jessica, skrev för någon dag sen ett inlägg om att inte tro. Jag tycker att hennes inlägg var bra, något jag skulle ha kunnit skriva själv egentligen. Jag svepte igenom inlägget och gav henne en high five genom cyberspace. Det var först när jag läste kommentarerna och såg detta som jag reagerade. 

tror

Dethär har jag väldigt svårt att förstå om jag ska vara ärlig. Om Lo en dag sku berätta åt mig att hon vill bli/är kristen, då skulle jag aldrig försöka motarbeta eller påverka det. Lika mycket som jag har rätt att inte tro, har ju min dotter rätt att tro. Det är inte mitt besult att ta åt henne. Detta tycker jag också borde vara en självklarhet för troende föräldrar, att om barnet en dag kommer och säger att hen inte är troende/kristen längre, då borde föräldrarna acceptera det och inte försöka påverka eller motarbeta barnet. Eller hur?  (Ping: Mamma!!)

Jag påverkar inte Lo i någon riktning nu, och kommer inte försöka göra det sen heller. Läran om religion kommer hon få från dagis och skola (eller vet inte hur det fungerar idag) men hursomhelst är jag 100 på att hon kommer att komma i kontakt med religion utan att jag berättar om det och tar upp det stup i kvarten. Om hon frågar, då kommer jag svara ärligt hur jag står i min egen tro. Jag tror på mig själv, på henne och på lyckan. Om hon vill ifrågasätta eller fundera kring det så är hon välkommen att göra det, jag vill mer än gärna diskutera med henne. 

Trots att jag inte kommer prata om religion med henne desto mera, finns det ändå en sak inom religiondiskussionen som jag kommer vara spikrak om med henne. En sak som jag kommer påminna henne om, och förklara om och om igen. Det är det, att alla, precis alla, du och jag och din granne – vi ska alla få ha precis vilken tro vi vill.

Om vår dotter blir troende, då kommer jag stå för det jag lärde henne när hon var liten, och jag kommer till 100 % acceptera och respektera hennes tro, och inte ifrågasätta henne en endaste sekund. Något annat finns inte.

Bantningspreparat, jeans i rumpor o.s.v.

Nu ska jag lätta på trycket i min tankeverksamhet

Jag har en dotter, hon älskar pippi. Hon älskar Pippi sånger, Pippi böcker, Pippi kramdjur och Pippi filmer. Helt enkelt älskar hon Pippi överlag. Ibland när hennes fagra mor inte orkar läsa samma Pippi bok för 15683e gången (hon ska få nya i julklapp), så får hon se Pippi på tv:n som är kopplad till Ipaden. 

Det är nu mitt tryck lättas: Vad är det för idiot som har godkänt att det får vara reklam för bantningspreparat, rumpor i jeans, chips och fan och hans mor osv osv i klipp menade för barn? 

Ja, jag kan mycket väl förstå att folk vill tjäna pengar på det dom lägger upp på youtube, men jag kan inte förstå hur de vill/går med på att utnyttja barn på det här sättet? Där sitter ett litet barn helt oskyldigt och ser på Pippi och mittiallt kommer 2 sexiga kvinnor upp i bild med viftande rövar? I don’t get it. Kan det nu inte åtminstone finnas nån inställning på youtube när man laddar upp liksom ”dethär är menat för barn, endast barnreklam får visas” då kanske det sku vara mer Lego och trolldeg och mindre chips och ass. Att youtube liksom sku rikta reklamen rätt. Fast där kommer vi ju in på den andra sjuka grejen, att det ens FINNS reklam som är menat att vara riktat mot barn!? 

 

rekbildkälla

Jag kan bara tänka mig hur mycket reklamen undermedvetet påverkar barn på olika sätt, och mycket av den kommersiella reklamen påverkar ju barn helt klart mest negativt. Reklamen i tv, tidningar och på affischer ute på stan påverkar barns uppfattning om sig själva och sitt utseende och skapar en orealistisk självbild redan från unga åldrar. (Som att det int sku räcka sen då de blir större.)

Att bantningsmedel kommer upp som en reklam i en Pippi film på youtube medför inget positivt, tvärtom. Det är så många barn som mår psyskiskt dåligt idag, och tyvärr blir ju sjukdomar som anorexi och bulemi allt vanligare hos yngre barn. Att barn inte ens kan sitta ner och kolla en av Astrid Lindgrens berättelser på nätet, utan att bombaderas av rumpor, chips och bantningspreparat gör ju verkligen inte saken bättre. Jag tvekar inte för en sekund på att reklamen, som i stort sätt tyngs upp i barns ansikten nuförtiden, påverkar barns ideal och kroppsbilder. 

Sen förstår jag mycket väl att det kommer reklam i videon ämnade åt vuxna, of course, det räknar man ju med. Men att folk ändå laddar upp videor på youtube som det uppenbart vet att det bara i stort sätt är barn som kommer kolla på? Finns det inte en liten röst inombord som säger att kanske barnet ska få skonas från samhällets påtryckningar om att ha en sexig röv i ett par fina jeans, eller att det är så otroligt gott med chips? Jaaaa… Int kan man förstå sig på allt här i världen.

Kolla på det här:

Untitled 1 

17 reklampauser, på 1 timmes video. Näää vetjahe, vi får nog fara till bibban imoron och låna flera Pippi böcker, i dom slipper vi iaf reklam som uppmanar min 1 åring att äta mer chips OCH att banta efteråt.