Kanske vi får svar på varför hon har sina utslag nu

Sen Gry var 2 månader har hon haft konstiga eksem runt om på kroppen. Jag visade upp dem för första gången på hennes 3 månaders kontroll, då fick vi tipset om att smörja med bassalva. Sen på nästa läkarkontroll visade jag upp dem för läkaren, kortison tyckte han. Eftersom hon då inte tycktes ha besvär av eksemen så fortsatte vi dock att endast smörja med bassalva för jag har sett hur kortison kan påverka huden inom mitt yrke och tyckte det var onödigt att utsätta en 6 månaders för det då hon ändå inte besväras eller behövde akut hjälp..

Mot sommaren 2017 gjorde solen sitt och Gry hade inga eksem. Men direkt hösten kom började de flamma upp igen, små torra fläckar som blev orangefärgade.. De kom och gick, flyttade sig runt på kroppen. Vi smörjde, det blev bättre – men kom alltid tillbaka. Nu i vinter har det gått så långt att hela hennes ben har haft en skrövlig yta, inte sådär babylena ben, utan skrövlig hud.. Vi har smort med locobase och det har funkat. På de ”värsta” fläckarna har vi satt bepanthen. Jag visade upp henne för ännu en läkare. Atopisk hy blev diagnosen, och kortison lösningen. Men varifrån och varför kommer utslagen frågade jag? Atopisk hy har man bara.. Var svaret. Okej okej.. (Dock smorde vi inte då heller med kortison utan fortsatte med locobase.)

Men nu har det kommit till det att hon besväras av eksemen. Och därför vill vi veta varför hennes utslag kommer och går. Varför hon har dem? Så nu hoppas vi att få svar på det när vi ska med henne på bioresonans på torsdag. Kanske är det bara så att hon har atopisk hy då, och vi bara får acceptera att vi måste smörja henne (kommer då gräva djupare i vad det finns för naturliga krämer som hjälper), eller så är det så att det är något hon fått via bröstmjölken/ får via maten som hon reagerar på vilket i sin tur framkallar hennes eksem. Känns så himla hopplöst att bara smörja och så försvinner det, men så kommer det tillbaka om några dagar! Känns som att vi bara smörjer ”in” eksemen i kroppen och de tar sig upp till ytan igen.. Och det känns inte hälsosamt..

Det skulle ju vara så mycket enklare (och en sån lättnad för oss) att veta om det är något hon reagerar på och isf kunna utesluta det hur hennes kost, än att hennes kropp ska bråkas med, både genom att hon får livsmedel hon inte klarar av, och vi smörjer henne med krämer som innehåller det ena och det andra.. Bäst vore ju om det visade sig att hon är allergisk för t.ex. ägg och vi kan utesluta det ⇒ hennes eksem försvinner ⇒ och hon behöver inte få i sig ämnen hon egentligen kunde slippa via krämer morgon och kväll.. Så OM det är av något annat så hoppas jag att vi får reda på det! Men om inte, om de är atopisk hy, då får vi acceptera det men vi vet åtminstone att vi testat.

Så, jag har hoppet uppe nu! Är det nån av er som har erfarenhet av bioresonans? (antar att det är det Maria kommer göra på torsdagen, är dock inte helt 100..)


En liten fröken sommaren 2016 ♥

En sak vi erkänner att vi gjort fel i vårt föräldraskap

Det är en sak jag har funderat mycket på senaste tiden.. Och det är det faktum att vi hade Lo framåtvänd i bilen ett tag när hon var 1 år. Har ibland sån ångest då jag tänker på det att Robert måste trösta mig. Jag skäms så mycket över att hon hann sitta så några månader och jag fattar inte hur, ursäkta språket, fan vi tänkte. Som förstagångs föräldrar hade vi inte alls fått mycket information om hur otroligt viktigt det är att ha barnen bakåtvända i bilen. Jag skyller absolut inte ifrån oss, man kan ju läsa på själv, dock önskar jag att vi skulle hade fått mer information om detta från rådgivningen eller bilskolan.

Jag är så otroligt tacksam att vi inte krockade under tiden hon satt framåtvänd, skulle aldrig ha förlåtit oss om vi skulle ha hamnat i en olycka och hon skulle ha dött på grund av att hon satt framåtvänd. Som tur var tog vi ganska snabbt vårt förnuft till fånga och vände henne bakåt och köpte dessutom en säkrare stol än den vi hade. Usch får såna rysningar då jag tänker på hur dumma och ovetandes vi var!! Jag såg igår en video om hur viktigt det är att kunna förlåta, både sig själv och andra. Och jag antar att det är därför jag skriver det här inlägget, för jag behöver förlåta mig själv för att kunna sluta tänka på vad som skulle ha kunnat hända.. 

Nu sitter båda barnen säkra i bilen och ingen av dem klagar på att sitta bakåtvända, de vet ju inte av något annat. (Lo minns nog inte ens att hon nånsin suttit fel väg.) Och om jag känner mig själv rätt kommer jag ha dem bakåtvända sålänge som det bara är möjligt!

Vi har 3 bilstolar (en Britax Hi way 2 som extra) Gry sitter i en Multi tech, och Lo sitter så otroligt bra i vår Axkid Minikid.

Tycker ni att ni fick bra information om hur viktigt det är att barnet sitter bakåtvänt när ni fick första barnet? Eller kanske ni var smarta nog att läsa på själva.

”Till cirka fyra års ålder färdas barnet säkrast bakåtvänt. En bakåtvänd stol tar emot de våldsamma krafterna och skyddar barnets känsliga huvud och hals. Små barn som åker i framåtvända barnstolar löper fem gånger högre risk att dödas eller skadas svårt, jämfört med barn i bakåtvända bilbarnstolar. Därför ska du inte vända ditt barn för tidigt. Rekommendationen är att barn sitter bakåtvända så länge som möjligt, normalt tills de är ungefär fyra år.” Källa Trafikverket

 

Med en ny väska till dagis..

Inför Los dagisstart så hade vi helt glömt bort att köpa en väska åt henne. Dock hade ju Robert en fin Crossfit jeppis väska som hon kunde ha, så inte gjorde vi något stort problem av det.. Lika bra går det väl med en plastpåse. Nå, men idag när jag var på stan med Betti så kom jag på att det kunde ju vara kul med en lite barnsligare väska ändå, så vi vek in via Homefun. Jag skickade ett meddelande med 4 alternativ så fick Lo välja vilken väska hon gillade bäst.. Valet föll lätt på fjärilen! Väskan är av märket SkipHop.

Vad får det lov att vara?

Idag har vi lekt klädaffär här hemma. Lo hängde noggrannt upp kläderna på hängare, tog fram kassaapparaten och sa ”Välkommen till min klädaffär! Vad får det lov att vara?” och gick igenom vad hon trodde skulle passa mig och Gry bäst.. Vi konstaterade båda två att alla de kläder som hon tycker mest om, det är dom som har mest färg. Här i huset älskar vi färggranna, sköna barnkläder ♥

”Den här har ju ganska fina färger.. Och då man snurrar runt så flyger den fint.. Den sku du nog vara så fin i.. Eller vad tycker du? Den kostar bara 1000 euro. ”

”Den där är ju min favorit så den är ganska dyr.. Men du är ju min lillasyster så du kan få den lite billigare.. 4 000 euro tack!”

Alla kläder på bilderna kommer förstås från bästa Maxomorra ♥

BÅDA BARNEN I EGET RUM

Jag kommer ut ur sovrummet efter en 2 timmars nattning av en liten dam som ammat, somnat, vaknat, ammat, somnat, vaknat, ammat, ammat lite till, somnat, vänt sig, vänt sig på nytt, vaknat, ammat…
– När har du ambulans skiften pånytt?
– Om två veckor, då är jag ju ledig 1,5 vecka.
-Okej då ska jag sluta kvälls- och nattamma. Du får ha henne i 4 nätter och så får det bli.
-Jepp så gör vi.

Jag älskar att amma, det ska Gudarna veta. Och jag har egentligen inte något behov eller så av att sluta, men detta eviga kvällsammande! Nej det har börjat ta så länge och jag må vara egoistisk men efter 1,5 år så har jag verkligen lust att göra annat på kvällarna än att ligga och amma henne då hon lika bra skulle kunna sova och jag skulle kunna åka och träna, blogga, springa, se på film whtever.. På dagarna kan jag nog bra amma, fast det ju är nere på väldigt få gånger dagtid redan (kanske därför jag tycker det är överkomligt) men på kvällarna alltså..

Det var ju inte så längsen som jag skrev om att sluta amma på kvällarna och nätterna, och att sluta amma på det ena bröstet eftersom hon hade bitit mig och det tog så himla sjukt att amma från det då. Men men ser ni! Rokoan kvinno som int kan änder se! Jag märkte då när jag körde på Jay Gordons – sluta nattamma, att jag inte alls var redo att sluta amma ändå, och sen läkte ju såret så att vi föll tillbaka i gamla vanor. Men det kändes bra. Jättebra! Så det tog jag ingen stress över utan man ska ju göra så som det känns bäst i hjärtat. Och då kändes det bäst att fortsätta.

Men som sagt, nu. Nu är jag som så mycket mer tillfreds med tanken. Så, kvällarna och nätterna. Sluta amma då? Ja tack! Få henne att sova i eget rum (med all rätt att komma till oss på natten) Ja tack! Dock ser jag inte just detta med att sova i eget rum inom en väldigt snar framtid, haha.

Är inte helt hundra på om vi faktiskt ska göra sådär att Robert sover med henne t.ex. 4 nätter för att ”bryta vanan” eller om jag ska börja på med Jay Gordons sätt igen.. Kalla mig hemsk men det känns lättare att Robert bara tar henne faktiskt, även fast det kommer innebära mera skrik för hennes del. Och det är klart att hon ska få vara ledsen, men han tröstar ju henne. Tänkte att vi försöker natta tillsammans och sen går jag ut ur rummet och han fortsätter helt enkelt.. Nej jag vet inte ännu. Kom gärna med tips om du har!

Nej nu måste jag sluta, gissa vad jag ska göra? Jes, du gissade rätt. 2 timmar sen hon somnade så hon är ju förstås hungrig nu redan 

 

Sjukstuga och Los första dag på dagis

Såhär ser det ut hos denna morgon. Lite slitna, men ack så glada ändå. Tror ni inte att jag också blev sjuk? Såklart! Jag och Gry har precis lika dåligt immunförsvar, och Robert och Lo har precis lika bra. Robert har varit sjuk två gånger under vårt förhållande och Lo har varit sjuk endast ett fåtal gånger i hela livet. Gry däremot drar ju på sig allt som kommer i hennes väg.. Borde verkligen göra något för att boosta våra immunförsvar! Tips?

Så igår låg jag helt avdomnad hela dagen. Var ju inte så rolig förmiddag för Gry när jag var trött och Lo var på dagis. Men vi sov mest ändå.. Jag somnade klockan 6 och vaknade imorse när Lo skulle till dagis. Skönt ändå att vi hade planerat in dagisdagar just igår och idag. Måste säga att det är en viss skillnad att ha hem ett barn eller två när man är sjuk. Idag är jag redan mycket bättre i skick, och antibiotikan bet direkt på Gry så hon är också som en helt ny flicka, så skönt att det verkade vara en kort sort. Knack knack i trä.

Los första ”riktiga” dag på dagis igår gick jättebra och hon kom hem med massa pyssel hon hade gjort. Imorse var hon glad att åka iväg pånytt och förklarade snällt åt Gry ”Gryni du behöver int va lessen, jag kommer nog hem sen. Du e för liten för dagis men sen då du blir lika stor som mig så får du också börja i mitt dagis. Då kan jag vis åt dej var du ska häng dina kläder”.

Vi hoppas att det håller i sig. Räknar ju dock med att det kan komma bakslag sen när nyhetens behag har lagt sig och det måste det ju få göra. Tur att jag är hemma varje dag ändå så vi kan planera in mindre timmar om vi tycker det behövs lite paus.