View Post

Saker man hinner tänka under tiden man nattar en 2-åring

Vi har borstat tänderna, berättat en saga eller två. Nu ligger barnet och nynnar för sig själv medan man försöker sjunga en lugn sång.. Några tankar som ofta hinner åka genom mitt huvud under tiden från saga tills Gry somnat är bland annat dessa..

– Den där sagan jag berättade ikväll, alltså den skulle ju så kunna bli en barnboksberättelse?! Herregud vad bra den var.. 
– Vilken sång nynnar hon på riktigt? Är det Frozen? Bä bä vita lamm? Jaha okej det var en mashup.. 
– Nu blev det tyst? Har hon somnat? *kikar försiktigt* Nehepp hon koncentrerade sig på en nagel därav tystnaden..
– Kanske jag försöker vara tyst en stund om hon skulle somna lättare då.. ”MAMMA SJUNGA! SJUNGA MAMMA!” Nehepp
– Har hon nog ätit tillräckligt med kvällsmat så hon sover hela natten utan att vakna hungrig..?
– Har hon månne kalla fötter?

– Jag har så mycket jag skulle måst hinna med ännu ikväll.. Kan hon int bara somna nu
– Men hej nu har det ju faktiskt varit tyst ganska länge… Kanske hon har somnat..? 
– Jag ska försöka kika, är hennes ögon stängda? *Sätter sig försiktigt upp* – Barnet rör sig och ögonen öppnas lite – Jag spärrar upp ögonen NEJ NEJ NEJ, sååå såååå. Lägger mig snabbt ner igen.
– Ok nytt försök, jag måste faktiskt hinna blogga ännu ikväll. Smyger upp med ninjamoves. Står bredvid sängen och pustar ut och ska ta första steget ut från sovrummet. NäääääÄÄÄÄää MaaaaMmmmAaaaaaaa!!! Buuaaaaääääää

Jahapp kanske lika bra att bara somna för natten själv.
Härifrån lär jag ju int slippa bort.

Illustration från Hej Hej vardag

/ Carro

Det var uppenbarligen inte atopisk hy

Fick en fråga häromdagen om jag kan ge en update om hur det går med Grys hud. Har så många gånger tänkt att jag skulle göra det, men alltid glömt bort det eftersom det inte finns något som påminner mig om att skriva om det. För hon har nämligen inga eksem kvar. Noll, nada INGET!

Under hela hennes lilla liv dittills (från 2-3 månader då det började) så hade jag blivit tillsagd från rådgivningen och hvc att hon har atopisk hy. Att vi ska smörja med bassalva och kortison. Men, jag ville inte riktigt godta den ”ursäkten”. Att bara smörja, smörja och smörja. In med eksemen i kroppen bara, smäta över dem med diverse salvor. Kortison lade vi aldrig på henne.

Sen blev jag tipsad om homeopati. Och ja, precis som jag skrev i detta inlägg, så är jag ju en sån som är ganska skeptisk till allt sånt, men har ändå ett öppet sinne och ratar inget och ingen bara för det.

Det var den 1 februari nu i år (Gry var 1 år & 6 månader) som vi var till homeopaten, och efter ett långt samtal kom hon fram till att det troligtvis är p.g.a. antibiotika som Gry har sina eksem, läs mitt inlägg om allt hon sa och hur Grys antibiotikahistoria ser ut här. Vi fick en kur med homeopatpiller + probiotika som vi skulle ge Gry morgon och kväll under, ja hur länge var det nu, 2 månader kanske. Grynen skulle rensa ut antibiotikan ur hennes kropp.

Och vad ska jag ens säga? Under kurens gång slog eksemen revolt och det var mer än nånsin, men efter avslutad kur var allt eksem borta. Och vet ni vad det bästa är? Att Gry varit helt fri från eksem sen dess ♥ Helt otroligt och för bra för att vara sant! Så homeopati, belive it or not – för Gry fungerade det och jag är så glad och lättad. Jag kunde inte bry mig mindre i vad folk tror eller inte tror om homeopati, det enda som betyder något för mig är att det hjälpte min dotter att bli kvitt hennes hemska eksem.. Jag minns att hela hennes lilla kropp hade en skarp, skröplig hinna (och jag undrade varför hon inte hade babylen hud som alla andra babysar..) + att hon var full med orangea fläckar som ibland varade, över hela kroppen..

Minns hur uppgiven jag var när läkare och sköterska efter sköterska sa att hon har atopisk hy och att vi kommer behöva smörja henne många år ännu innan vi ser om det ”växer bort”och jag frågade om det verkligen inte kan vara något annat!? – Nej det är nog atopisk hy.

Nu har hon varit fri från eksemen sen dess, och jag är glad att vi for till homeopaten så snabbt som vi gjorde, så hon inte behövde lida av sina eksem så länge.

Är det nå andra här som har positiva erfarenheter av eksem + homeopati?
Berätta gärna, tycker det är så häftigt och hoppingivande! ♥

Foton Rebecka Hägert

 

/ Carro

Hur sparar ni barnens teckningar och andra alster?

Något säkert alla föräldrar känner igen är hur otroligt mycket teckningar och pyssel ett barn över 2 år producerar. Jag undrar hur ni andra löst detta med att spara barnens teckningar? Jag förstår förstås att man inte kan spara allt (det gör inte vi iaf) men de teckningar barnen sätter ner mycket tid på, eller är väldigt stolta över, eller vi bara tycker mycket om, de skulle jag inte kunna slänga bort.

Jag kan inte minnas att jag har en enda teckning från då jag själv var liten, och det stör mig inte alls. Knappast kommer barnen tycka det är så kul sen när vi på ålderns höst ska sälja huset och jag kommer med 10 mappar fulla av deras gamla teckningar och säger ”dessa vill ni säkert ha!” då deras egna barn producerar mer teckningar än vad de hinner köpa papper, haha. Nå det är ju en annan femma. För tillfället känns dom viktiga, sen får man ju se vad man gör med dem.

Nå, för att det inte ska bli allt för övermäktigt så sparar jag deras teckningar i varsin mapp som de fått pyssla ihop tillsammans med mig. Då kommer teckningarna i rätt ordning enligt deras ålder, och jag tycker redan nu det är så kul att bläddra i mappen och se hur Lo utvecklar sitt ritande vartefter hon blir äldre. Pyssel brukar jag fota, och sen framkalla och sätta in i mappen.

/ Carro

Annat var det förr

Häromveckan fick jag under ett samarbetsmöte, syn på denna leksak. Jag blev förtjust direkt! Tänk om det skulle ha funnits såna här leksaker när man själv var liten? Eller kanske det fanns, men mina föräldrar lät oss inte veta, haha. Nej men jag band bara fast mina dockor på pakethållaren så fick det bära eller brista. Nuförtiden ska ju allt vara så äkta som möjligt i miniatyrform, och jag är ju helt förälskad i miniatyrgrejer som ser äkta ut, så när jag fick syn på denna var det svårt att hålla pengarna i börsen.

Det är alltså en cykelsits + hjälm för dockan att ha på barncykeln! Jaaa säga vad man vill om ”onödiga” leksaker, men denna kommer ge flickorna mycket glädje har jag på känn. Jag har inte gett den åt dem ännu, utan de får snällt vänta till julafton, men jag var tvungen att packa upp den och fotografera för att tipsa om den åt er andra som är på julklappsjakt redan!

Hjälmen hittar du här och cykelsitsen hittar du här  (ej samarbete)

Detta inlägg är inget samarbete utan jag köpte produkterna själv från butiken och vill bara tipsa om dem till er. Om det är så att du funderar på köpa dom så tipsar jag om att gå in på mitt inlägg om företaget som har dessa produkter, där jag har en -15% rabattkod åt mina läsare till just denna butik och webbshop! ♥

/ Carro

Lo och Grys mått vid två år

Så intressant att deras 2-års mått är så olika! Lo var 8 cm längre när hon var 2 år än vad Gry är! Väldigt mycket ändå. Lo har ju dock alltid varit väldigt lång, hon ligger två steg över medel, medan Gry ligger 1 steg under medel. Enligt skalan ska Lo landa på runt 170 cm och Gry runt 166, men det tar vi nog med en nypa salt. De får den längd de får, vi bryr oss verkligen inte i det. Förstår inte ens varför de vill förutspå sånt, haha.

 

/ Carro

En kommentar som värmde lite extra

M skrev..

Så ljuvligt att Gry och Lo får vara olika. Det är ju så självklart att alla är unika men man jämför ju ändå och visst FÅR man ju jämföra, bara man inte lägger någon värdering eller prestige i det. Tror ofta det är så att första barnet hamnar ut för (haha, skit ordval men kommer inte på något bättre) föräldrarnas ”push” framåt medan man e ganska chill med de påföljande barnen. Man veeeet ju att de lär sig oavsett och att det blir folk av dem fast det skulle ta ett halvt år längre. 😀

Åtminstone jag förstod inte att bara njuta av tiden med vårt första barn, nu med syskonet är det så mycket lugnare tempo. Vi myser, kryper ner i soffan, ammar och bara är i vår bubbla. Med äldre barnet skulle man ju synas, göra saker och vara så äckligt duktig (i andras ögon). Nu skiter jag i resten av världen för den finns ju kvar fast vi inte bryr oss på ett tag. 🙂

Och stort, stort tack för dina underbara amningsbilder och -blogginlägg. De har fått mig att ta amningen med ro denna gång och jag vågar amma överallt. Tack vare dig! Du har gjort ett stort och viktigt jobb med att normalisera amning.


Alltså vad svarar jag ens på denna kommentar! Blir så himla rörd och tacksam ♥ Att få bekräftelse på att jag är med, och gör det jag gör har betydelse i kampen om att normaliserar amning, det känns jättestort för mig. Eftersom att det är något jag medvetet verkligen försökt göra. Att få en sånhär fin kommentar då känns så fint på nått sätt. Stort tack!

Här är några inlägg jag skrivit om amning..

Vad önskar du att någon skulle ha berättat för dig om amning?

Skillnaden mellan amningen med Lo och amningen med Gry

Hur slutar man ens amma?

Att få en helt annan syn på amning

Det önskar vi någon skulle ha berättat åt oss om AMNING!

Sen har vi ju förstås mina två favoritavsnitt från säsong ett av Allt vi måste tala om. Där vi talar om amning och har med oss föräldracoachen, psykologen, doulan och amningsfantasten Sara Jungersten. Om du ska amma snart, är mitt uppe i en amning eller har nära vänner som ammar, lyssna på dessa avsnitt ♥

/ Carro