Det är inte en svaghet att vara blyg och reserverad

Min 1.5 åring verkar vara mycket lik Gry, vill vara nära och mamma är bäst. 😉ibland kan jag bli så trött på att alltid vara tvungen att vara till hands; Kan inte laga mat utan att ha hen i famnen och kan inte göra något utan måste i princip sitta bredvid när hen leker. Hur funkar det för dej? Har du några tröstande ord? 🙂känner mig ibland så förvirrad då vänners barn springer iväg och är så modiga.

Hur är/var dina barn när ni är ute? Mitt barn vill vara i famnen stääändigt. Det tär på ryggen och när jag förklarar att jag inte orkar bära så är det kaos och gråt.

Du skrev här tidigare om skärmtid, hur mycket skärmtid skulle du säga dina barn har per dag? Här blir det nog 1 timme per dag, utspritt över dagen.

Kan du inte visa dina topp 3 outfits? Tycker du verkar ”klä upp” dig fast du är hemma. Jag går omkring i mjukisar och är sunkig. Lite inspiration skulle sitta fint. 😉

Hej! Tack för din kommentar. Jo, Gry är en känslig själ, det insåg vi rätt tidigt. Hon behöver alltid ha en anknytningsperson runt sig sin hon kan krypa upp i famnen på eller bara snabbt ta ögonkontakt med för att känna sig säkrare. Här hemma är hon nog överallt och kan lätt sitta och leka i timmar ensam eller med Lo. Hon älskar att pyssla i leksaksköket och plocka leksaker i lådor. När vi är borta hemifrån är det lite annat, speciellt om det är mycket folk runt henne.

Jag kan ta gårdagen som exempel, vi var hos mina föräldrars och där var alla mina syskon och alla syskonbarn. Gry var i min famn i stort sätt hela dagen. Jag skickade åt Robert (som var i jobb) på kvällen att det är ju tur att jag hade möjlighet att ha henne i famnen och inte hade hand om maten eller nått annat, så att hon inte behövde vara på golvet mot sin vilja. Visst satt hon och lekte med sina kusiner också men jag skulle nog sitta direkt bakom henne. Hon brukar stiga upp och liksom backa ner i min famn, för hon är alltid säker på att jag är där. Det går ju lättare när Robert är med, då kan han ju ha henne mellan varven.

Mot slutet av kvällen (vi kom dit 11 på förmiddagen) så började hon lite ”släppa loss” efter att hon hade fått en egen prinsessklänning av lillajulgubben. Då var hon nog så stolt och ville gå runt och visa upp sin nya klänning, dock hand i hand med mig förstås..

Många försöker ”trösta mig” och säga saker som ”nog blir hon modigare snart, du var ju också blyg som barn” ”snart vågar hon nog leka själv utan att du hela tiden behöver vara nära” ”Int ska du skylla på att hon blir intovert, nog var du lika som barn” (Som att jag försöker ”skylla” hennes personlighet på något?) Men jag avfärdar alltid då folk säger så! Det är INTE en svaghet att vara blyg och reserverad enligt mig. Visst visst, jag säger inte att jag alltid tycker det är optimalt att hon ska vara i min famn när vi är bland  mycket folk eller på ett nytt ställe, men det är bara att acceptera och stötta henne i situationen. Det vet man ju själv att det inte är roligt att vara bland mycket människor man inte känner, om nån då skulle tvinga mig i centrum eller i någons famn skulle jag typ dö. De gångerna är det bara att bita ihop och se glad ut, för det är ju exakt det hon behöver då. (Och se till att hon har två anknytningspersoner med sig.. Så man kan byta famn lite.) Jag skulle förresten säga att Lo har 7 anknytningspersoner, Gry har 3 om jag anar rätt.. Förhoppningsvis blir de flera med tiden.

Ja, nu svävade jag ju verkligen ut från din fråga här! Men jo! Bärsele rekommenderar jag! När Gry ännu var helt reserverad här hemma och ville vara i famnen konstant så skulle det aldrig ha fungerat utan vår ergobaby.

Du skriver att du känner dig förvirrad då andra barn springer iväg och är så modiga. Det ska du inte göra, alla barn är så olika. Det vet jag genom att se på mina egna barn. Lo var ju världens charmör när hon var liten (är nog ännu), hon älskade att stå i centrum och få folk att skratta. Ville gärna vara i alla famn och hade inga problem med att jag inte var nära hela tiden. Och vi lät henne vara så! Stoppade inte henne från att ta plats och underhålla. Och precis på samma sätt som vi lät Lo vara i centrum när hon ville det låter vi Gry vara i skymundan när hon vill det. De andra barnens föräldrar låter barnen springa och vara modiga, tvingar dem inte att hålla sig undan, och på samma sätt kan du ju tänka, att du låter dina barn vara sig själva. För det tror jag är superviktigt, att faktiskt inte tvinga barnen till något de inte vill (när det kommer till personlighetsmässiga grejer/situationer då alltså, att städa rummet är ju en annan sak hehe.)

Skärmtid då, jaa det blir nog mer än 1 timme iaf! Gry ser inte på något ännu, men Lo däremot. Hon vill se på morgonshowen på morgonen, och på eftermiddagen när Gry sover så vill hon ofta vila framför tv. Sen på kvällen vill hon se på bolibompa, så aaaaatt. Lätt tre timmar. Ibland mer ibland mindre förstås. Men från årsskiftet lär det bli mindre, eftersom att Lo börjar dagis några dagar i veckan då!

Oj, nej alltså ”dagens outfit” eller att visa upp kläder har aldrig, och kommer nog aldrig vara något för mig. Sen jag uppdaterade min garderob här nyligen och slängde bort alla mina gamla kläder (eller jag förde dom till missionsstugan) så har jag väl lite finare kläder på mig till vardags. Men före det var det nog bara mjukisar, eller ja, jeans+t-pajta här också. Hade noll motivation att försöka se snygg ut eftersom jag bara hade fula, gamla kläder att dra på mig. Så vad är det då för vits? Nu däremot när jag har nya så kan jag tycka att det är riktigt kul att sätta ihop en outfit faktiskt.  Men näää någon inspiration det kan jag tyvärr inte komma med, den här bilden är så långt jag kan sträcka mig innan det blir obekvämt, hehe.

 

6 reaktioner till “Det är inte en svaghet att vara blyg och reserverad”

  1. Så bra tankar om blyghet! Tack för dem. Jag behövde verkligen läsa dem just idag. Jag har alltid klassats som blyg och alltid fått höra tips om hur jag ska få bort min blyghet, speciellt av lärare. Men det faktum att jag inte alltid har något behov av att stå i centrum i stora folkmassor är en del av min personlighet. Min blyghet ÄR jag. Det är så viktigt att inte tvinga blyga människor att utsättas för något de inte vågar, utan man måste låta dem få växa i sin egen takt och vara det där stödet du skriver om. Alla människor fungerar på olika sätt. Jag önskar så att blyghet skulle sluta ses som en svaghet.

  2. Ifall Lo börjar på utedagis e ja väldigt nyfiken på att höra vad ni tycker sen, jag vill såå ha vårt barn dit men vi e int riktigt överräns här hemma 😉

    1. Hon fick tyvärr inte plats där, utan börjar i helt vanlit dagis. Får se sen om hon får plats till hösten. Men det måste man ju kolla om hon vill då, mittiallt har hon fått massa kompisar på dagiset då så hon inte vill lämna gruppen 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *