Blöda till vecka 17, helt normalt eller?

I Podcast av Carola Ekman8 Kommentarer

Allt vi måste tala om görs i samarbete med Mumin baby blöjor

PODDTIME!
I denna veckas avsnitt
är det inte bara 1 fullspäckat poddavsnitt utan det är två! Det för att vi har delat upp avsnittet om graviditet och förlossning så det inte skulle bli så långt. Första avsnittet handlar om graviditet. Alla tankar och funderingar från det att vi plussat fram till förlossningssalen.

I avsnittet om graviditet kommer vi snabbt in på Rebeckas missfallsrädsla och hon berättar öppenhjärtligt om varifrån den fick sitt början.. Nämligen när hon var 8 år och äntligen skulle få bli storasyster, hade köpt kläder åt sitt syskon i smyg från loppis och satt lådan under sängen, men så en dag fick hennes mamma ett dramatiskt missfall och åkte in till sjukhuset, och Rebecka satt kvar i sitt rum, ensam med kläderna och grät.. Det var verkligen svårt att hålla tårarna tillbaka när hon berättade..

Jag berättar också om min graviditetssjukdom Hyperemesis gravidarum som jag hade när jag väntade Lo, och om hur den gjorde så att tankar som att ta kökskniven och skära ut fostret var vardag för mig under flera månaders tid. Det och så mycket mer i första delen av andra avsnittet! Detta avsnitt är faktiskt ett av mina favoriter under säsongen! Du kan lyssna på länken nedan, eller så lyssnar du på acast eller i din poddapp!

I andra delen, om förlossning tar vi bland mycket annat, upp tankar kring hur jag var en ”det går nog bra, jag litar på personalen” person inför min första förlossning, men gjorde en helomvändning inför andra. Så pass att mina förberedelser inför Grys förlossning blev snäppet överdrivna, allt eftersom att jag var så otroligt rädd för att behöva bli igångsatt och få en konstgjord förlossning igen.. Det visade sig dock att jag fick min revansch och drömförlossningen jag hade försökt förbereda kroppen för! Massa härligt förlossningssnack alltså, i andra delen av Graviditet och förlossnings avsnittet ♥

Hoppas ni ska gilla avsnittet och båda dess delar lika mycket som vi gör! 

/ Carro

8
Lämna en kommentar

avatar
4 Diskussionstrådar
4 Trådsvar
0 Följare
 
Mest gillade kommentar
Hetaste diskussionstråden
5 Kommentatorer
M's mammaSKAnonymCarola Ekman Senaste kommentatorerna
  Följ  
nyast äldst mest gillade
Meddela om
Anonym
Anonym

Så härligt att ni så öppet delar med er!! TACK för att ni gör dethär!!

MEN… du har ju nog några lappar att få tillbaka sku jag säg! Lappar som i pengar,Vi fick tillbaka nästan varje cent (förutom självrisk) när vi av samma orsak som ni, inte kunde åka på vår solsemester. Vi kontaktade bara vårt försäkringsbolag och flygbolag,allt dom ville ha var en kopia av sjukintyget typ.

S
S

Hej.. vill bara påpeka att du i podden prata om att epiduralen stannar av ett värkarbete.. men hos vissa kan det göra att man öppnas mer. För mej stanna de upp vid 5cm och de hände int nånting o bm sa att de kan hända de blir snitt.. varpå jag krävde edan. En halvtimme efteråt va ja fullt öppen

K
K

Jag var också rädd för att epidural skulle stanna av värkarna, men efter en mardrömslångt första skede med värkstormar som inte direkt hade någon effekt öppnade jag mig från 3 cm till 10 på typ 2 h efter att bedövningen sattes. Såå skönt att kunna vila efter öppningsskedets 10 h och fissammandragningar i 24 h före de! Så ja, det kan vara olika 🙂

M's mamma
M's mamma

1000 tack för detta avsnitt. Min första graviditet var hemsk… Tror jag + så tidigt man kan + för jag kände på mig att något var annorlunda med min kropp. Började spy i vecka 5, jag och min man åkte på bröllopsresa i v. 7 och där låg jag på rummet i värmen och spydde i en vecka. Jag tyckte ändå att de gick ganska bra för jag tänkte att efter v. 12 blir allt bättre. Men men i v. 10 blev jag sjukskriven i 10 veckor, låg hemma i ett mörkt rum med graviditetsmigrän, graviditetsillamående, graviditets hypotyreos, blodsockerfall, blodtrycksfall och hjärtklappningar (som jag fick av medicinen mot hypotyreos). Mellan v.25- v. 27 mådde jag ganska bra och började se ett ljus i tunneln, men efter det börja uppkastningarna, hjärtklappningarna, sockerfallen och blodtrycksfallen igen och denna gång höll de i sig ända tills dottern är född. Det som ändå var… Läs mer »