”Mamma, det är så festligt!”

** Inlägget innehåller två bloggåvor ** 

Hej på er! Tänkte att jag måste
titta in och höra hur ni har det!? Sommaren är ju verkligen i full blomm nu, är så härligt. Vi njuter till max varje dag även fast jag vissa dagar bara vill ligga och sova till klockan 2 på eftermiddagen.. Gry har tänder på gång och det medför lite extra mycket famntid och enarmade försök till att få vardagen att fungera för tillfället. Att jag sover med de båda och oftast vaknar med huvet hängandes över sängkanten gör ju inte saken bättre, haha. Nåväl, det är så kort tid i livet som de båda vill sova med mig så vad gör man inte..

Vi tar verkligen dagarna som de kommer nu. Vi leker, fikar, är på villan, vattnar våra blommor, kollar läget i växthuset, hoppar på studsmattan. Sånt, livet utan stress och press ni vet. Lo hade ju kalas senaste helgen, så nu är hon 3 år vår lilla sprätta. Älskade, envisa, omtänksamma, högljudda Lo. Bäst och så unik.

Moster Cissi ordnade kalas åt Lo på mommo och moffas terrass med ananas, jordgubbar, melon och massa annat gott! Lo och Gry fick vara de som inveg det nya picnikbordet från Woodlii från Jollyroom som mommon och moffan har åt barnbarnen.

Idag har vi varit på villan, men med Grys tandsprickning (tips på hur jag kan underlätta för henne?!) och den gassande solen så blev det inte så idylliskt som jag hade tänkt mig.. Hade också tänkt hinna städa och fixa lite inför midsommar men, ja, man kanske inte ska ha så stora planer då man är ensam med två barn 😉 Sand fick jag iallafall hem, en av de största orsakerna till att jag körde iväg dit själv. Måste säga att jag är ganska stolt faktiskt! Körde dit släpan, backade in den längs en liten skogsväg, skyfflade på sand (huh!) och körde den snåriga vägen därifrån. Och barnen hölls relativt nöjda i bilen. Så, nu har vi sand till sandlådan vid mammas också! Sandlådan är så fin, och Lo tycker den är så rolig att leka i med de två blåa infällda lådorna. Sandlådan är också av märket Woodlii och du hittar den också på Jollyroom bland deras sommarnyheter.

Gry, vår lilla minsting då. Hon som kryper fram i racerfart men som helst är i famnen. ”Mamma uppa! Mamma mamma! Uppa!” ropar hon vid mina fötter, och när jag tar upp henne så skrattar hon högt och burrar sig in sig djupt djupt i min nacke, där hon trivs som allra bäst.. Hon är så annorlunda mot hur Lo var i samma ålder. Det är så härligt att få uppleva varendaste dag, varendaste utvecklingssteg av mina döttrars liv. Att få gå bredvid dem varje dag är en sån ära.

Jag ska titta in oftare här på bloggen från och med nu, men daglig uppdatering är att vänta först i slutet av juni igen ♥

Det doftar sommar!

Hej kära läsare, tänk att det blir juni imorgon!? Snart fyller Lo 3 år och om  3 månader fyller Gry 1. Härligt med kalas.

Jag tänkte att jag kommer ta sommarpaus från bloggen nu en stund, samla motivation och finna glädjen i bloggandet igen.  Ni hittar mig under tiden på instagram Carolaekman

Ha det gott så hörs vi, kanske jag kikar in snabbt nångång men annars så är bloggen på viloläge åtminstone under junimånad ♥

Ett viktigt brev för framtiden

Oj vad jag njuter av att vara mammaledig. Vaknar varje dag så tacksam (och trött hehe) över att kunna vara hemma med barnen! Jag var riktigt tvungen att skriva ett brev åt mig själv igår för att kunna läsa det åt mig själv i framtiden. Ett brev där jag skrev att jag nog tar vara på tiden, fokuserar på barnen till 100 %, njuter och uppskattar varje dag. Så att jag sen i framtiden inte ser tillbaka på den här tiden och är osäker på om jag verkligen uppskattade att vara hemma. Är så rädd att jag kommer att glömma det och tro att jag bara ”hassade bort” småbarnsåren med massa annat.

Tror nämligen att det är ganska vanligt, ni vet, att man glömmer. Att man sen ser tillbaka och är ledsen över att man inte tog vara på tiden tillräckligt, att man inte uppskattade vardagen med barnen tillräckligt mycket.. Fast man nog gjorde det! Eller ja, vad vet jag vad andra gör.. Men jag känner mig själv och kan tänka mig att såna tankar kommer att komma till mig om 10-20 år, då är det bra att ta fram brevet och påminna mig själv om att jag visst gjorde mitt bästa och att jag visst uppskattade det lilla i vardagen med mina små. ♥

 

Abborrar och pissiga kvällar

Här rullar livet på. Vi njuter på dagen av det vackra vädret och på kvällen bannas vi över en svårnattad 2-åring. Helt lagom balans här i vardagen alltså! I söndags var det första Lo sa när hon vaknade ”Idag ska vi nog fara till Petsmo! Ring till Vilmers mamma och fråg om det passar att vi kommer idag” sagt och gjort, efter nån timme var vi påväg. Där fick vi vara med och vittja kassen och där i fanns ca. 20-30 abborrar och några av dem rökte Conny. Dessutom grillade han, och Hanna hade förberett massa annat gott till middagen. Att jag sen tyckte att kolasåsen som hon kokat såg ut som brunsås och hällde glatt det på min mat, det ska vi inte prata om desto mera.. Alltså sååå skämmigt. Haha, nåja tur att det bara vara familj i närheten så de var ju inte exakt förvånade. Om nån skulle göra sådär skulle det såklart vara jag.


Hemvägen sen var den värsta jag varit med om sen vi blev tvåbarnsföräldrar. Att Lo hatar att åka bil nå längre sträckor är ju ingen nyhet under solen, men att det kan vara sådär mycket skrik och gnäll i en och samma bil, det var för mig något nytt. Tänkte ju att de skulle somna i bilen och vi bara skulle få lyfta in dem i sina sängar sen.. Mmm tänka går ju 🙂 En marathonnattning och amning hela natten, det tycker de små att passade bättre trots att vi hade varit igång hela dagen. Samma sak igår och även ikväll. Så ja, jag är lite mör. Vi ska förlänga Los säng nu och göra det riktigt riktigt mysigt där, så hon återfår viljan att sova i sin egen säng.. Men lättare sagt än gjort?

Hon började ju sova med oss från det att vi åkte in till bb, den natten ville hon sova med oss och eftersom hon egentligen aldrig sovit med oss tidigare så lät vi ju henne såklart, och hon fick mersmak och fortsatt med det. Verkligen inget jag ångrar, don’t get me wrong, hon får alltid sova med oss om hon vill – men nu börjar det nog räcka. Robert sover på soffan/eller i källaren, och jag har ungefär 20 cm till förfogande när Lo och Gry tagit sina delar. Att Lo sen under natten kan säga saker som ”mamma ditt ben rör i mitt!!” ”mamma det är så varmt, du får å fara å sova i soffan!!” ”mamma kan du fa längre ditåt?” Jag ba: eh jåne har ungefär 5 cm som jag ligger på här men att jo jag försöker flytta mig……

Jag vägrar några slags skrikmetoder men tar gärna emot tips och råd på hur man går till väga  för att få en toddler att sova i eget rum – igen! För jag börjar verkligen känna av sömnlösheten..