Första muminmuggarna 2018

Nu är 2018s två första muminmuggar ute för allmän beskådan! Måste säga att jag först inte alls blev imponerad, tycker Tofslan och Vifslan muggen ser lite väl ut som den förra Tofslan och Vifslan muggen (som förresten utgick ur sortimentet nu i januari 2018), mest såklart på grund av den gröna färgen som är slående lik den första muggens.. Men, sen såg jag den andra muggen, nämligen med Trollkarlen. Och insåg ju snabbt att med lite fantasi och muminkunskap så kan man ju tänka sig att dessa två hör ihop.

Trollkarlen rider på sin svarta panter över himlen, på jakt efter juveler. Det finns en unik rubin som han ännu inte har hittat – Kungsrubinen. Han bor vid världens ände, i ett hus som inte har några dörrar eller fönster. Det medans Tofslan och Vifslan gömmer den stora kungsrubinen i sin resväska.  Med rubinen gömd flyr de till säkerheten i Mumindalen. 

Tyckte först det var lite väl mycket Star Wars känsla över Trollkarlens mugg, men ju mer jag ser på den desto mer gillar jag den.. Vad säger ni om de två nya muggarna? 

Det där om att vara en storasyster alla dagar i veckan

Nu som då, när jag märker att Lo kanske tycker att det inte är världens bästa grej, det här med att vara storasyster.. Då brukar jag, när vår lilla spjuver sover, sätta mig ner med henne och fundera om det, det där att vara storasyster fast det inte alltid är så kul. Fråga frågor som ”Tycker du också det är jobbigt när Gry kommer och kastar pusselbitarna så dom bara flyger all världens vägar, när du och jag bygger?” ”Jag blev ledsen idag när Gryni rev dig i håret, va känd du då hon gjorde så?” Såna frågor som öppnar upp för snack om hennes känslor. För jag vet att det ju är svårt för en 3-åring att mittiallt vara tvungen att förhålla sig till att ha en liten busunge runt fötterna, vad hon än gör.. Så då tycker jag att det känns viktigt att hon får sätta ord på sina känslor kring det, och veta att det är okej att ha dom känslorna.. Men här om dagen, då smalt mitt hjärta till en stor pöl på köksgolvet..

Vi satt och byggde pussel hon och jag, och den lilla sov så sött. Jag tog upp en incident som hade hänt tidigare, nämligen när Gry tyckte att det absolut var hennes tur att gunga, fast det ju var Lo som var på gungan. BOOOM hördes följt av en Gryni som grät. Jag var ju snabbt framme och frågade vad som hade hänt, och lika snabbt sa jag ”du måst ju vara försiktig Lo när Gry kommer ivägen” Jag vet men int hann jag stanna farten då hon kom och sku ha gungan precis då jag gungade! Hon måst ju vänt på sin tur, precis som jag måst!

Då kom vi överens om att jag måste öva mer med Gry på det här att vänta på sin tur, och att Lo gärna får hjälpa mig.. Efter att vi hade pratat om det, att det i såna stunder är jobbigt när mamma tar Grys parti direkt, fast det var Grys eget fel att hon gick ivägen, så frågade jag:
– Lo, saknar du nångång så som det var förr, då det bara var du, jag, och pappa?
– .. Och Gryni.. Du glömd att säg Gryni
– Jo men då du var liten så fanns ju int Gry
– Nä men hon va ju en kula i din mage så nog va hon ju med i familjen hela tiden ändå!

Alltså ♥

BÅDA BARNEN I EGET RUM

Jag kommer ut ur sovrummet efter en 2 timmars nattning av en liten dam som ammat, somnat, vaknat, ammat, somnat, vaknat, ammat, ammat lite till, somnat, vänt sig, vänt sig på nytt, vaknat, ammat…
– När har du ambulans skiften pånytt?
– Om två veckor, då är jag ju ledig 1,5 vecka.
-Okej då ska jag sluta kvälls- och nattamma. Du får ha henne i 4 nätter och så får det bli.
-Jepp så gör vi.

Jag älskar att amma, det ska Gudarna veta. Och jag har egentligen inte något behov eller så av att sluta, men detta eviga kvällsammande! Nej det har börjat ta så länge och jag må vara egoistisk men efter 1,5 år så har jag verkligen lust att göra annat på kvällarna än att ligga och amma henne då hon lika bra skulle kunna sova och jag skulle kunna åka och träna, blogga, springa, se på film whtever.. På dagarna kan jag nog bra amma, fast det ju är nere på väldigt få gånger dagtid redan (kanske därför jag tycker det är överkomligt) men på kvällarna alltså..

Det var ju inte så längsen som jag skrev om att sluta amma på kvällarna och nätterna, och att sluta amma på det ena bröstet eftersom hon hade bitit mig och det tog så himla sjukt att amma från det då. Men men ser ni! Rokoan kvinno som int kan änder se! Jag märkte då när jag körde på Jay Gordons – sluta nattamma, att jag inte alls var redo att sluta amma ändå, och sen läkte ju såret så att vi föll tillbaka i gamla vanor. Men det kändes bra. Jättebra! Så det tog jag ingen stress över utan man ska ju göra så som det känns bäst i hjärtat. Och då kändes det bäst att fortsätta.

Men som sagt, nu. Nu är jag som så mycket mer tillfreds med tanken. Så, kvällarna och nätterna. Sluta amma då? Ja tack! Få henne att sova i eget rum (med all rätt att komma till oss på natten) Ja tack! Dock ser jag inte just detta med att sova i eget rum inom en väldigt snar framtid, haha.

Är inte helt hundra på om vi faktiskt ska göra sådär att Robert sover med henne t.ex. 4 nätter för att ”bryta vanan” eller om jag ska börja på med Jay Gordons sätt igen.. Kalla mig hemsk men det känns lättare att Robert bara tar henne faktiskt, även fast det kommer innebära mera skrik för hennes del. Och det är klart att hon ska få vara ledsen, men han tröstar ju henne. Tänkte att vi försöker natta tillsammans och sen går jag ut ur rummet och han fortsätter helt enkelt.. Nej jag vet inte ännu. Kom gärna med tips om du har!

Nej nu måste jag sluta, gissa vad jag ska göra? Jes, du gissade rätt. 2 timmar sen hon somnade så hon är ju förstås hungrig nu redan 

 

Lite vårvinter-fint

De senaste två dagarna har gått i ett vill jag påstå. Har inte hunnit sitta ner och pusta ut en endaste gång, förutom igårkväll när min f.d. sambo och jag åkte in till stan för mat och kaffe! Så skönt att sitta och äta utan barn att hålla reda på. Robert har varit på gymmet nästan 6 timmar både igår och idag så en liten paus från vardagen för min del var nog på sin plats.

Idag är det ju tjugondagknut, men här har ju julen varit ute hur länge som helst redan.  Har inte plockat fram destomer annat för att ersätta hela julmunderingen i huset, men imorgon sålänge Lo är i dagis tänkte jag stryka lite kuddöverdrag och gardiner, och göra det lite vårvinter-fint här hemma ♥  Ska bli skönt med en vanlig vecka nu, efter två veckor av varvande av diverse åkommor här i huset..

Down to three

Inlägget innehåller en reklamlänk 

Ni minns ju att jag talade om att vi ska göra om i hallen? Nu har jag kommit så långt i min tapetjakt att jag är down to three. Det är ett projekt i sig att gå igenom tapetutbudet på Aveos webshop. Har väl knappt plöjt hälften.. Nå, det jag vet är iaf att jag vill ha en tapet med naturmotiv. Blommor, blad, grönt.. Dessutom ska det finnas en kulör i tapten som jag sen kan föra vidare på den platsbyggda bänken i pärlspont. 

Boråstapeter – Falsterbo. Denna tapet älskar jag, dock har min lillasyster denna i hallen. Känns ju lite underlig om jag av alla Aveos tapeter inte kan hitta någon annan än just den som min syster också har i sin hall.. Hmm. Nå, hon var okej med det och inte är det ju så big deal egentligen så kanske. Om jag väljer denna tapet så skulle bänken nog få en ljusgrön pastellgrön färg. Sandberg Lo tapet – Denna tapet ger ett så mysigt intryck. Tänker att den också kunde passa bra på vintern med sina dova färger.. Skulle jag välja denna så skulle nog bänken bli ljusgrå. Boråstapeter Rabarber – Denna känns som ett hett alternativ. Men då igen vet jag inte hur bra den passar i en råddig hall? Visst, om hallen alltid är städat och i ordning men då den är stökig så kanske denna känns lite väl mycket.. Dock tycker jag den är så otroligt fin och livfull! Kanske bänken skulle få någon ljusblå färg med denna.


Vad tycker ni? Eller har ni tips på någon annan tapet här som skulle vara en perfekt halltapet?

Ps. Ännu idag 14.1 kan du handla tapeter på Aveo för -20 % med koden AVEO5K 

4-års vaccinationen, hjälp!

Nu när det är uppe på tapeten om kikhostaepidemin här i Österbotten så har det logiskt nog fått mig att tänka på vacciner. Vi följer vaccinationsprogrammet för barn i Finland (som nån frågade i en kommentar på ett inlägg lägre ner) och med det så betyder det ju att Lo ska få vaccin när hon ska på 4-års kontrollen. Och nää vet ni vad! Jag har ojjat mig över detta sen hon fyllde 3 år. ”Ojnej bara 1 år kvar..” Och orsaken till min oro? Nå, jag är ju så rädd att hon ska vägra och helt sätta emot! I den situationen vet jag ju att jag bara kan göra mitt bästa till att försöka bekräfta och hålla med om att nää det är inte kul att få spruta men det är nödvändigt. För när det handlar om hälsa och medicin så måste man ju vara den vuxna som bestämmer helt enkelt..

Önskar fler hälsovårdare skulle anamma detta sätt:

Men, som Robert säger, så oroar jag mig säkert helt i onödan. Så mycket som vi leker doktor här hemma med sprutor och allt möjligt (egentligen för att förbereda henne haha) så kommer det säkert gå jättebra. Vi pratar också mycket om vad vaccin är och vad det är bra för, trots att hon ju inte ännu riktigt förstår så tror jag det är bra, så det blir en normal sak för henne, något som alla måste ta.

Hur har det gått när ni vaccinerat större barn? Jag tänker spontant att det är 100 gånger lättare då man ska vaccinera babysar!