Abborrar och pissiga kvällar

Här rullar livet på. Vi njuter på dagen av det vackra vädret och på kvällen bannas vi över en svårnattad 2-åring. Helt lagom balans här i vardagen alltså! I söndags var det första Lo sa när hon vaknade ”Idag ska vi nog fara till Petsmo! Ring till Vilmers mamma och fråg om det passar att vi kommer idag” sagt och gjort, efter nån timme var vi påväg. Där fick vi vara med och vittja kassen och där i fanns ca. 20-30 abborrar och några av dem rökte Conny. Dessutom grillade han, och Hanna hade förberett massa annat gott till middagen. Att jag sen tyckte att kolasåsen som hon kokat såg ut som brunsås och hällde glatt det på min mat, det ska vi inte prata om desto mera.. Alltså sååå skämmigt. Haha, nåja tur att det bara vara familj i närheten så de var ju inte exakt förvånade. Om nån skulle göra sådär skulle det såklart vara jag.


Hemvägen sen var den värsta jag varit med om sen vi blev tvåbarnsföräldrar. Att Lo hatar att åka bil nå längre sträckor är ju ingen nyhet under solen, men att det kan vara sådär mycket skrik och gnäll i en och samma bil, det var för mig något nytt. Tänkte ju att de skulle somna i bilen och vi bara skulle få lyfta in dem i sina sängar sen.. Mmm tänka går ju 🙂 En marathonnattning och amning hela natten, det tycker de små att passade bättre trots att vi hade varit igång hela dagen. Samma sak igår och även ikväll. Så ja, jag är lite mör. Vi ska förlänga Los säng nu och göra det riktigt riktigt mysigt där, så hon återfår viljan att sova i sin egen säng.. Men lättare sagt än gjort?

Hon började ju sova med oss från det att vi åkte in till bb, den natten ville hon sova med oss och eftersom hon egentligen aldrig sovit med oss tidigare så lät vi ju henne såklart, och hon fick mersmak och fortsatt med det. Verkligen inget jag ångrar, don’t get me wrong, hon får alltid sova med oss om hon vill – men nu börjar det nog räcka. Robert sover på soffan/eller i källaren, och jag har ungefär 20 cm till förfogande när Lo och Gry tagit sina delar. Att Lo sen under natten kan säga saker som ”mamma ditt ben rör i mitt!!” ”mamma det är så varmt, du får å fara å sova i soffan!!” ”mamma kan du fa längre ditåt?” Jag ba: eh jåne har ungefär 5 cm som jag ligger på här men att jo jag försöker flytta mig……

Jag vägrar några slags skrikmetoder men tar gärna emot tips och råd på hur man går till väga  för att få en toddler att sova i eget rum – igen! För jag börjar verkligen känna av sömnlösheten..

23 reaktioner till “Abborrar och pissiga kvällar”

  1. Måste hon vara i eget rum då? Hon ryms inte i ert rum men i egen säng? Jag skulle inte heller orkat dela säng med vårt stora barn – de rör ju så mycket på sig och varmt blir det – men hon sov i egen säng fast intill min sida av sängen. Så i praktiken hade vi ju en stor familjesäng.

    Nu när lillasyster kom blev det fysiskt omöjligt att tränga in en till i samma rum, så nån månad före förlossningen skaffade vi en liten högsäng åt storasyster och då ville hon somna i eget rum, drygt 5 år gammal! Men hon kommer ännu över så gott som varje natt och vi har en madrass på golvet vid pappans sida där hon får lägga sig.

    Lycka till!

    1. Tyvärr ryms det inte in någon säng i vårt sovrum.. Knappt så en madrass skulle rymmas heller, dock är jag 99% att hon skulle komma upp i vår säng då ändå så problemet kvarstår.

  2. Att sluta nattamma är ju också en idé för att få mera sömn 🙂

    Hoppas det löser sig med storasyster också.
    Lycka till 🙂

    1. Jo, det skulle ju såklart hjälpa upp situationen. Hon är dock inte redo att sluta nattammas ännu. Och jag är också rädd att om jag slutar amma på natten så tasmas det på dagen också och jag är inte heller redo att sluta. Har för mig att babysar vill ammas mera runt 7-9 månader så kanske det blir mer sällan snart igen, får stå ut bara 🙂

  3. När jag bar barn körde mina föräldrar på det att vi alltid fick komma till deras säng på natten/somna i deras säng men sen när man sov så lyfte de över en till egen säng så att man alltid magiskt nog vaknade där. Funkar ju förståss int ifall hon sover väldigt lätt så att man inte kan flytta henne.

  4. Mitt tips här är nog att låta dem somna med er och sen flytta i egen säng, brukar oftast bli att de i något skede kommer tillbaka i sängen, men vi flyttade dem ytterligare tillbaka (Markus som oftast flytta för han led mera av att ha barnen i samma säng xD )… Eller ifall barnen inte vill sova själva i eget rum så minns jag vi låg i barnsängen tillsammans (var oftast jag i och med att barnsängen är liten, och resultera i att jag själv somna ofta). Då man har två är det lite jobbigt att dela på sig, och vi hade dem i början i samma rum, och har fått lära dem att vi turas om (brukar bli mest gräl vem som skall ha mamma bredvid sig)
    Annars så ofta sitter vi bredvid dem i deras rum, även om de ofta kan somna själv i sina egna rum, så sitter vi bara där och i och med det kan ta ganska länge ibland innan de somnar (½-1 h) så brukar jag sitta och läsa en bok eller se en film på ipad eller datorn (med hörlurar för att inte störa), eller sitter och sover på stolen.
    Vi hade en period då Hugo va 4-4,5 som han kom varje natt till vår säng även om han somna i egen, men nu är det nog en stund sen sist. Och ica har väldigt sällan kommit i vår säng (tror hon har sovit 10 ggr med oss i sängen), men däremot har jag fått fara å ligga i hennes säng och mitt i natten orka jag verkligen inget annat än somna bredvid henne, trots obekvämt med liten säng. Det var lääänge som jag sov med ica, flera månader där mellan 2 år och 3 år.

  5. Alltså det här låter jättenaivt. Men vet många som fått hjälp av boken ”Kaninen som inte ville somna”. Ids int berätta mer utan du får googla, det är ingen vanlig bok.

      1. Vi pröva me den boken för ca ett år sen och då var han (ca 2 år) absolut för liten för att förstå sig på boken, samt att den var ointressant med de dämpade och murriga bilderna och långa texterna. Men nu vid 3 år kanske barnen förstår sig lite mera på det man berättar ur boken, att man ska andas tungt och slappna av… Har för mig att den kan börja användas från 3 år.

        1. Vi prövade boken då sonen var 4 år. Funkade inte! Den enda som blev trött (av upprepningarna och den tråkiga sagan) var jag. Bilderna lockade inte heller. Försökte ändå läsa den några gånger men sen gav vi upp.

  6. Jag sku rekommendera att försöka få henne att somna i egen säng. Många barn tycker det är skrämmande att somna på en plats o sedan vakna upp på en annan. Och då blir det väldigt svårt att bryta den ”onda cirkeln”. Har också hört mycket gott om boken som det tipsades om här ovan 🙂 Kanske den skulle vara något. Eftersom det tär mycket på din sömn så sku det vara viktigt att ni finner ett sätt som skulle fungera så ni alla får sovet.

  7. Vi har bara ett barn,men vi köpte större säng nån månad yngre än Lo är vårt barn,vårt barn har börjat röra sig mycket i sömnen nu och jag är väldigt lättväckt och blir fort stressad på natten när man får en fot i ansiktet. Ja har inga tips,vi har inte provat flytta vårt barn men noog sku de va skönt att få sova ostört. Barnet i fråga somnar lätt på kvällen mellan oss och sover hela natten men jag dock har börjat sova sämre… int ville jag komma nånstans me dehär men ja vill ge dig en styrkekram,massa tålamod och hoppas att ni löser det på bästa sätt för er alla. (Vet att många säkert tänker.. men sluut ti amm tå.. men ge int upp,säger en som inte har kunnat amma )
    Har ni möjlighet att byta rum så att Los säng sku rymmas brevid er är ju det en bra ide,kanske hon efter ett par nätter sku själv märka vad bra hon sku sova då. En stor kram till er ♡

  8. Min äldsta son är nu 11 år och sover i egen säng nuförtiden. Men ända sen liten och fram till några år sen har vi haft honom med oss i sängen från och till. När han var liten fick han komma i vår säng när han ville, sen senare hade vi en madrass på golvet så han kunde komma när han ville. Idag är han en trygg, harmonisk kille som sover själv. Det är en kort tid i livet sist och slutligen som de vill sova med en och nu kan jag sakna den tiden ☺

  9. Vår son har sovit i egen säng i eget rum sen han blev två. Det har gått jätte bra. Han har max kommit fem gånger i vår säng, och det tog ca en vecka att vänja honom vid eget rum. Dock kan han ibland vaknas o vilja dricka vatten men somnar fort om.. men nattningen så satt vi nog bara där i mörkt rum och berättade på hittade sagor om en pojke som va ut och mötte olika djur men alla var så trötta så de for hem och sova i sitt egna rum under sitt eget täcke… så somna han också. I dagens läge ett år senare så sitter vi bara där och han får hålla i ett finger om han vill (för trygghetens skull). Han somnar nog inom 5 minuter oftast. Och när han är sjuk så får han sova i vårt rum men i egen säng.. hoppas de löser sig för er, för man är ju son en zombie med för lite sömn.

  10. Du skrev att ni inte får in nån fler säng i ert sovrum. Finns det nåt annat rum som ni kan ta i bruk som sovrum istället? Ifall ni alla ändå vill (eller inte har nåt emot) att samsova så vore det ju synd att det inte ska lyckas pga utrymmesbrist.
    Bara en tanke ♡

  11. Hos oss har det gått i perioder med både lillasyster och storebror.
    När lillasyster var baby och storebror vägrade sova i egen säng flyttade vi in hans säng i vårt sovrum och då sova han där. Läste i kommentarerna att ni inte får plats så det är ju då inte ett alternativ för er.. Sen har vi nog kört alla möjliga sätt när de blev liite större och det var dags att sova själv, suttit bredvid sängen tills de somnat, hållit handen, de har fått välja egna nya sängkläder (det blev fort roligare att somna i egen säng) osv.
    Fungerat till viss del. Sen har nog tiden gjort sitt också, desto större de blivit desto hellre sover de i egen säng. Så jag antar det går över… 🙂 (Fast nog har vi ännu i denna dag ibland både en sju och en femåring i sängen, hehe) Men jobbigt att under längre period inte få sova! Hoppas ni hittar en lösning så ni får sova.
    Tack för en fin blogg!

  12. Vår son började sova i egen säng när vi satte in en normalstor säng i hans rum. Där ryms vi bra när vi nattar och om han vill kan någon av oss ligga bredvid honom tills han somnat. På natten kan vi också gå och sova bredvid honom ifall det behövs. Lycka till!

  13. Vi gjorde av oss med sängen och lade ihop madrasser på golvet till en stor bred bädd. Ingen som skadar sig ifall de trillar ner och vi kan sova tillsammans. Kanske inte så snyggt helt inredningsmässigt, men tyckte sömnen var viktigare än att ha en säng 😉

    1. Vet även att vissa som ändå vill ha sängar lägger ihop t.ex. två 120cm sängar med typ spännband och vissa t.o.m. specialbeställer till det en 240cm bäddmadrass så de slipper skarvet i mitten och sover så. Kanske kunde vara något?

  14. Jag är sent ute med denna kommentar, men det låter som om Lo vill sova med Gry, kan det stämma? Jag förstår också att du inte vill sluta nattamma, har själv nattammat tills barnet ville sluta.

    Kan Lo och Gry nattas och somna tillsammans? Och sen om Gry behöver amma så gör du det i deras säng? Alltså att de har en stor och mysig madrass i ett eget rum. Hör mycket på barnvagnspromenader-podden och experten där menar att från ca. 10 månader kan syskon sova tillsammans. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *