4-års vaccinationen, hjälp!

I Uncategorized av Carola Ekman16 Kommentarer

Nu när det är uppe på tapeten om kikhostaepidemin här i Österbotten så har det logiskt nog fått mig att tänka på vacciner. Vi följer vaccinationsprogrammet för barn i Finland (som nån frågade i en kommentar på ett inlägg lägre ner) och med det så betyder det ju att Lo ska få vaccin när hon ska på 4-års kontrollen. Och nää vet ni vad! Jag har ojjat mig över detta sen hon fyllde 3 år. ”Ojnej bara 1 år kvar..” Och orsaken till min oro? Nå, jag är ju så rädd att hon ska vägra och helt sätta emot! I den situationen vet jag ju att jag bara kan göra mitt bästa till att försöka bekräfta och hålla med om att nää det är inte kul att få spruta men det är nödvändigt. För när det handlar om hälsa och medicin så måste man ju vara den vuxna som bestämmer helt enkelt..

Önskar fler hälsovårdare skulle anamma detta sätt:

Men, som Robert säger, så oroar jag mig säkert helt i onödan. Så mycket som vi leker doktor här hemma med sprutor och allt möjligt (egentligen för att förbereda henne haha) så kommer det säkert gå jättebra. Vi pratar också mycket om vad vaccin är och vad det är bra för, trots att hon ju inte ännu riktigt förstår så tror jag det är bra, så det blir en normal sak för henne, något som alla måste ta.

Hur har det gått när ni vaccinerat större barn? Jag tänker spontant att det är 100 gånger lättare då man ska vaccinera babysar!

/ Carro

16
Lämna en kommentar

avatar
11 Diskussionstrådar
5 Trådsvar
0 Följare
 
Mest gillade kommentar
Hetaste diskussionstråden
12 Kommentatorer
AnonymMSAnnaNathalieElin Senaste kommentatorerna
  Följ  
nyast äldst mest gillade
Meddela om
Malin Helenius

Adam är ett barn som har riktigt jobbigt med allt som har med nya saker att göra, vaccinerna har varit jobbiga eftersom jag själv också har obehag för nålar. Vi har dessutom tagit extra vaccin mot TBE eftersom vi bor i värsta riskområdet och det vaccinationsprogrammet innebär rätt många pick i början. Vi har förberett honom på att han kommer få pick och på förhand kommit överens om att han får en sak om han är duktig, en liten legoförpackning tex. och det har verkligen fungerat för honom. Samma sak med tandläkaren. Tycker inte man skall muta barnen egentligen, men samtidigt håller han sig lugn och blir inte hysterisk då vi planerar vilket lego han skall välja sen då vi är klara. Lillasyster sitter snällt i famnen och låter rådistanten picka. Inte ens ett pip och så är hon klar. Hon är nöjd och glad över klistermärket man får efteråt… Läs mer »

Maria
Maria

Vi pratade om det före med dottern då hon fick sina 4 års vaccin. Vi bestämde att efteråt så får hon välja en glass i butiken. Hon va jätte duktig och så fort de var över så ville hon till butiken och välja glass 🙂

MamaJ
MamaJ

Antar ja va i den åldern å sku få en spruto å sprang ut från rdg i bara strumpona så di fick bok en ny tid. Nästa gång kom pappa me iställi fö mamma å ja satt i hans famn å fick sprutan å de to ju int ens sjukt å ja minns ännu hur ja skämdes då ja hadd sprungi ut gången före 😀

Anonym
Anonym

Sprutfobi som jag har har jag aldrig varit med under barnens vaccinationer. Mannen har varit med, enligt honom ”gick de så bra så” efter varje gång 😀

SW
SW

Skickade faktiskt mannen att fara med 4 åringen då han skulle vaccineras. Var gravid och rädd att han skulle få utbrott över att få pickan (annars nog väldigt snäll men fel sak kunde i den åldern göra honom ganska arg och gravidhormoner säkert inblandat också i nervositeten). Hade gått hur bra som helst och inte känt något av den! Tror däremot 6 års sprutan kan vara värre, då de börjar komma in i mini tonåren och blir ännu mer medvetna om saker.

johanna
johanna

Ja ha försökt förklara varför pickan behövs,och att det bara gör ont en liten stund. De har fått sitta i famnen ,och sen sist och slutligen knappt märkt sticket heller. Efteråt ha de fått välja glass eller nån liten sak.

Elin

Vi gav vattkoppsvaccinet i höstas och de gick riktigt bra. Hon e iofs van att bli pickad men till lika lite ”traumatiserad”, så varje gång vi e vi rådgivningen eller hvc säger hon ”Mamma, jag vill int bli pickad” . Men de e som hon sku veta de att när man ska få en spruta så ere nog bara att bit ihop och sträck fram armen hur läskigt de än e. Nog ska de gå bra. Gör de int till nåt dramatiskt utan kanske mer en positiv grej. För det kan ju va de också. Jag har alltid älskat att få sprutor :’D

Nathalie

De smittar nog av sig väldigt mycket ifall föräldrarna är nervösa.. När man är 4 förstår man ju ganska bra så de no säkert bra att förbereda men sen int göra de till en så stor grej ändå, de tar ju ändå bara några sekunder så är det över.
Jag minns nån förälder från rdg som fråga barnet att ”ska vi ta sprutan nudå?” och barnet sa ”NEEE” (no shit) och så gav dom upp medsamma.. SUCK

Anna
Anna

När vår äldsta var fyra och skulle få vaccin tog jag själv en stelkrampsspruta för att jag inte tagit den på flera år och det gick bra! Jag blev pickad först och det kändes ju inte alls, och efter det var det inga problem för barnet att ta sin spruta. Sen fick vi båda välja en leksak ur lådan de har på rådgivningen! Annars har vi tagit med barnen på cafe efter vaccin där de fått välja vad de vill för att de varot så modiga. Har också förberett dom på förhand så de inte blivit överraskade av sprutan, tror det är bra att de vet vad som ska hända.

MS
MS

Jag har en låda här hemma med en massa små intressanta prylar, den så kallade Överraskningslådan. Ur den lådan får sonen välja en sak ifall han varit duktigt tex vi rådgivningen eller tandläkaren. Det är nog en mycket större utmaning då det gäller lite större barn och även om mutor kanske inte är det bästa sättet så funkar det bäst hos oss. Dessutom är Överraskningslådan lite spännande så då han vet att han får nånting därifrån har det hänt att han tom räknar dagar tills han ska få pickan eller vad det nu är.

Anonym
Anonym

Min erfarethet från jobbet så e de de gånger det har gått sämts, barnet har vägrat, skrikit och rymt ut och man har fått boka tid är de gånger på föräldrarna inte pratat med barnet innan och man som hälsovårdare får vara den som släpper bomben… har man på förhand pratat med barnet, informerat och bestämt sig så går det oftast bäst! Viktigt att man som förälder inte börjar bli ”mjäko” och börjar muta och lirka när barnet redan skriker. Det är de gångerna som man får boka ny tid och sällan är det bättre andra gången för då minns barnet från förra gången. Som förälder är man ju den slm bestämmer.