Det nalkas fotbollskalas!

** Inlägget i samarbete med LIBERO **

Oj hörni! Tänk att Lo fyller två år om knappa 2 veckor. Det ska vi ju såklart fira med både släktkalas och kalas för kompisarna Melvin, Oliver, Vanessa och Colin. Vi kommer ha ett tema på kalaset, och valet föll lätt på att ha fotbolls-tema. Det eftersom jag just startat ett spännande blogg-samarbete med Libero. På kalaset kommer vi dela ut varsin fin fotbollsdräkt åt alla vänner, med deras efternamn på ryggen. Jag har laddat upp med fotbollsballonger, och såklart blir det fotbollstårta åt de större barnen + mammorna! Men mer om kalaset nästa vecka.

Det kommer dyka upp en del inlägg angående Liberos nya kampanj här på bloggen, så den kommer ni få höra om vilket jag hoppas ni ska gilla, för jag tycker deras nya kampanj är grymt kul! (Bland annat en kul tävling där du kan vinna en alldeles egen fotbollsdräkt till ditt barn + blöjor!)

libbero

lissispa

Libero Fotbolls- och OS kampanj är kopplad till Fotbolls-EM som hålls i Frankrike mellan den 10 juni-10 juli. Finland har inte kvalificerat sig att delta på EM, men det kommer säkerligen vara mycket ståhej ändå kring matcherna och vad Libero vill är att uppmärksamma är de ”framtida stjärnorna” det vill säga, barnen.

Under kampanjperioden inspireras Liberos blöjor av sport och fotboll, med flaggor i de finska färgerna, Libero Suomi Limited Edition. Som kund och medlem av Liberoklubben, kan man köpa blöjor och samla koder (en kod per förpackning av blöjor) och få en fotbollsdräkt till ditt barn i de finska färgerna. (Om du bor i Sverige så är det Svenska färgerna som gäller.)

  • · 10 koder = en dräkt i storlek 86/92 med namn tryckt på baksidan. 7 koder = en dräkt i storlek 86/92, 5 koder = en body i storlek 74.
  • · Kampanjblöjorna finns i UP&GO och Comfort-modellerna. Men det är möjligt att samla koder även när man köper modellen ”Libero Touch”. Kampanjblöjorna finns där man normalt köpa Libero blöjor.
  • · Kampanjen startade i måndags den 16 maj och pågår fram till den 31 augusti, 2016 eller så långt lagret räcker.Om du vill veta mer om kampanjen, eller gå med i Libero klubben besök https://www.libero.fi/suomieditionlibero

ibero2
ibero3
ibero4

DSC_0528

Sur projektledare

image

Haha gravid och hormonell som jag är så tvingade jag Robert att sätta igång med projektet redan idag. Han var nog lite motsträvig tillförst eftersom han inte alls förstod hur jag skulle ha det. Men efter en ordentlig skiss (och jag som legat och surat i sovrummet LOL) så var han med på noterna. Lite hann vi börja på innan det nalkades gym för Robert och plättkalas på Vattungen för mig och Lo. Kanske hinner vi bygga vidare lite senare ikväll! Älskar sånhäna projekt! Kommer bli så fint och gulligt. Det är inte meningen att vi ska rymmas in i det utan det ska nog bara in krukor med tomatplantor och annat smått och gott.

Dockhus och fönster

Igårkväll spenderades vid mammas och pappas ‘gamla hus’ med dom + 2 av syskonen. Man får ju passa på att gå i uthuset och ta det man ska ha nu innan huset ska ut till försäljning, hehe. Och igår måste jag säga att jag hittade 2 väldigt bra grejer! Bland massa annat, men just dessa är jag nöjd över. Åt Lo hittade vi ett dockhus + möbler.. Redan där på gården började hon leka med det och i morse skulle huset fram direkt.

dockhus

dockhus2

dockhus3

Och vad kom jag hem med då? Nå let me tell u. Se på dessa fönster!! Jag visste att det borde finnas massa gamla fina fönster på uthusets yttranvind, så jag hade Robert att klättra upp dit och checka läget, och vad skickar han ner?! DESSA:

fönster1

fönster2

Dör *fönster-älskar-döden* Ok, förstår att alla inte kan förstå den materiella lyckan jag känner gentemot dessa fönster, men jag är säker på att det är någon som läser som förstår hur jag känner?! Fatta hur mycket fint man kan göra av dessa! Är helt i valet och kvalet vad jag ska hitta på med dom. Planen var att hitta fönster till ett litet litet växthus, vi snackar 50×50 cm ungefär.. Men nu är det ju inte så lätt att göra ett litet växthus av dessa.. Hmm men kanske ändå? Måste skissa på ritningar så ska det väl gå. *Kär*

Den befintliga familjen

Nu ska jag göra något jag gör ytterst sällan, nämligen mobilblogga. Det eftersom jag är lat och vill ligga i sängen men jag känner ändå blogglust. Både Robert och Lo sover middag så det är en väldigt lugn och skön eftermiddag i huset going on..

Men jo, till asia nudå. En grej jag kom att tänka på för några dagar sen. Jag skrev det redan då på Instagram..

Processed with MOLDIV

Med Lo var vi ju ett av de få förunnade att faktiskt ha en rosa babybubbla. Allt var perfekt när hon var spädis. Vi fick sova bra, hon började sova hela nätter från 7 veckor, hon var alltid nöjd, grät aldrig. Vi var kära pigga och lyckliga. Ofta hör jag bara om såna som tycker första tiden är superjobbig, de minns inte något av den i efterhand och allt var hemskt och nytt på samma gång. När folk frågar mig hur vår första tid var så är det ibland som att jag måste spä på lite typ; jaa den var nog faktiskt bra, men iofs så hade jag ju infekterat KS sår och hade ju haft en hemsk graviditet..

Känns som att den rosa bebisbubblan inte ens existerar enligt vissa, och att den inte kan existera. Men jepp serni det gör den! Och jag är glad att vi fick uppleva den. Hursomhaver så var det ju ändå en väldigt stor omställning när hon kom. Hela vardagen kastades ju omkull, allt var nytt och obekant. Nya rutiner, okända rutiner framförallt. Hur gör man med en spädis? Skuldkänslorna som kom för de mest löjliga sakerna.. Livet som en familj. Allt ansvar, alla nya tankar och allt man inte kunde göra spontant längre. Det var mycket nytt helt enkelt. (Även fast vi kände oss ok med det och såg det som något positivt.)

Då var det vi som anpassade vårt liv efter Lo. Vi ställde om oss helt och hållet för henne och hennes behov. Så kommer det ju inte vara denhär gången! Och det är så skön tanke. Ser framför mig att vi kommer hem från BB, lägger ner G i babynestet och Lo står och kuckar på henne (en av mina målbilder, har två) och från den stunden är hon en del av vår vardag. Hon flyttar liksom in hos oss som en självklar del av vårt liv.

Det är klart att det medför mycket nya rutiner med amning, skuttas, vaggas osv med en bebis i familjen. Men det är liksom inget nytt för oss. Vi kommer inte vara lika osäkra, fumla oss fram eller fundera lika mycket. Vi kommer fortsätta vårt liv och bara knyta oss ann och ta hand om henne, den nya men självklara delen av vår redan befintliga familj. Och jag blir så glad och lugn av den tanken.

När hon inte får som hon vill

suck1 suc2

Inte lätt att vara en liten människa med en stor vilja.

På bilderna är hon sur för att hon och Robert hade vattnat blommorna på framsidan klart, och Robert sa att de skulle gå och vattna på baksidan = Undergången tydligen. ‘Pappa DUM!’

Le first lady

jansku1

ÄNTLIGEN! ”Vi ska böri träffas så mycki då du flyttar till Oravais!” Har setts typ 5 gånger. Suck. Varför ska det vara så svårt att få ihop en träff bara för att vi bor 50 km ifrån varandra? Nå tydligen är det svårt när det är familj, jobb, studier och renovering på schemat hela tiden. Men idag äntligen ska vi träffas. Utan barn. Vi har bokat in hela eftermiddagen och kvällen. Så vi börjar med kaffe vid Mommos café och sen tänkte vi fara på säsongsöppningen av Tullmagasinet. Som ni hör kommer vi var stationerade i Nykabi hela dagen. Bra så! Åh vad jag ser framemot att umgås med min first lady hela dagen.jansku

Mamma och pappas uthus och öppning av Café Båthuset

Idag är det den årliga Skunäs-loppisen här i vårt område! Hur kul som helst. Folk drar fram grejer på sina gårdar och har sina egna små loppisar på gårdarna. Mina föräldrar ska vara med iår igen och dom säljer utefter hamnviken (där över vattnet mittemot Jakobstads båtvarv ungefär). Mamma och pappa har rensat i uthuset och säljer mest antikt porslin och sånt där roligt som jag brukar snatta av dom från uthuset.

Idag öppnar också Café Båthuset! Det är några tappra själar som uppfyllt sin dröm om ett sommarcafé i ett av båthusen vid bryggorna. Det är bara några stenkast från mamma och pappas faktiskt!

båthuseBild från Cafe Båthusets facebooksida. 

ski

Hjärta 1 = Mamma och pappas loppis
Hjärta 2 = Café Båthuset

Blogglistan att plöja före jag somnar

Jag har några bloggar sparade som bokmärken i min telefon, som jag alltid klickar mig in på före jag ska sova. Min blogg-kvällslista helt enkelt. Fast jag vet att de knappast har uppdaterat så ska jag ändå in dit ett varv före jag kan somna med ro. Såhär ser listan ut!

listååån

Janinanylund.com
Cindyekman.com
Carolaekman.com
(ja hahah LOL måst alltid läsa igenom alla inlägg jag skrivit under dagen heheh)
Bloggkoll.ratata.fi
Janicaida.blogspot.com
Elisabethsundqvist.blogspot.fi
Bloggtoppen.fi
Blondinbella.se
Bloggbevakning.se
Blogg.mama.nu/cissiwallin
Idasofiajohanna.wordpress.com
Snellmanalice.blogspot.fi
Nouw.com/simplyme
Blogg.ng.se/tramsfrans
Beccasas.wordpress.com
Devote.se/relativtpersonligt
Ladydahmer.nu

Nu när jag ser på listan så ser den ju onekligen lång ut. Men nej, det tar inte länge att plöja igenom dendär. För många av dom uppdaterar sällan. Men ändå ska jag in dit, hehe. He e ba så!

Har ni en ‘kvälls-blogglista’ som ni måste
gå igenom före ni släcker för dagen? 

Tjafset om att aldrig dricka varmt kaffe is real

Idag invigde vi vår lilla terrass på framsidan. Jag gillar att ha en välkomnande trappa, så nu har en bänk, ett litet bord och två stolar + en låda att ha skor i, fått flytta upp dit. Jag hade ju fantiserat om att vi skulle sitta där och njuta i solen, dricka kaffe och tala om livets goda dagar.

….. Fantisera kan man ju! Solen gick i moln så fort kaffet var färdigt, barnen skrek, det var trångt och kaffet kallnade bort. Bordet var viggligt och ja men ni som är mammor kanske vet vilken situation jag talar om. Det hela slutade med att ett av barnen smet in då jag skulle hämta mer kaffe, och tillslut var alla barnen på insidan och vi fick acceptera att vår kaffestund i solen sket sig. Så vi satt oss av vana troget vid köksbordet och lämnade barnen i vardagsrummet i ett hav av leksaker och lego. Vi fick nu uppdruckit kaffet när det var nåsånär varmt, men sen föll ett barn ner för trappan, ett annat kakkade ner sig och ett tredje stod och grät vid mammas ben. Så aaaaaatt. 

kaoosbooy

Dagen fortsatte i liknande kaos. Lo är så gnällig och klängig nu så jag vet inte var jag ska ta vägen ibland. Vill bara skrika högt och riva bort håret. Men istället gäller det att vända bort huvudet, ta ett djupt andetag och försöka förhandla. Hon är envis som en åsna och hennes nya favoritgrej är upprepningar. Mamma KOOOOOOM *Jag är 1 meter ifrån dig gumman* Mamma KOOOOOOOOOM *Jag är här 5 cm ifrån dig* Mamma KOOOOOM *Går iväg* MAMMA NU KOMMER DU!!! – Jessssoooooos.

Ikväll var vi dessutom till mammas och pappas. Lo har inte velat äta på ja, säkert 4 dagar. Hon strular med maten så ja, ja är glad att hon äter gröt både morgon och kväll annars skulle hon nog tyna bort. Hursomhaver. Jag lag fram mat åt henne vid mammas MEN så får hon syn på en apelsin. MAMMAAA APEEELSSSIIIIIIN. *Nej du ska äta mat först* Blbalabllab -> Hon börjar gråta hysteriskt. Jag tar en apelsin och skalar den (utan att hon ser) och säger sen att bara hon äter några skedar mat så får hon apelsin till efterrätt. NÅ så ser ju min mamma då att jag skalade apelsinen och säger ‘Carro du kan int ge med dig sådär lätt. Barnen ska ju int tro att det är dom som bestämmer för det är för stort ansvar för dom.’ Ja, nå nu tänkt jag ju inte ens ge apelsinen direkt utan jag tänkte att hon sku äta först och sen får apelsinen, och nej det är inte hon som bestämmer hos oss.

Sen då. Så skulle jag lägga upp något på FB loppis, så jag stod och gjorde det, och då kommer det vanliga ‘mamma koooooooooom’ i egentliga fall så brukar jag fråga henne vart vi ska, och nog följa med henne, ifall hon tar tag i min hand. NÅ så tänkt jag ju då att ‘ok nu ska jag int ge med mig, så mamma får se att jag int alltid ger med mig’ Nå, vad säger int min mamma då? ‘Carro, int är det sådär viktigt att lägg upp detdär nu, fara med henne nu’ MEN VAD I *”¤#%/”(#(/%”%E?! Jahapp. Då skulle jag ge med mig. Gissa om jag tappade nerverna 🙂 Ojoj mammorna som ska ha åsikter om min uppfostran. Helst skulle jag alltid bara le och nicka då någon, vem som helst, har invändningar om hur jag ska handskas med Lo, men ibland tappar jag det, speciellt om det är min mamma som säger nått. Nå, nu var jag så otroligt trött från förr också så det blev ju inte bättre av detta och allt bara var jobbigt så jag överreagerade säkert. Nog älskar jag min mamma och alla i min närhet, och ofta uppskattar jag nog då de ger tips och råd. Men inte alltid. Huhu. Nåja. Imorgon blir en bättre dag. Jag har gråtit ut min frustration åt Robert, han förstår mig och stöttar och peppar. Dessutom ska vi ska till Nkby imorgon så Lo får vara med fammo och faffa och jag ska träffa Janina. 


Förresten, jag har aldrig tänkt tanken att ‘Lo är nog i någon trotsperiod nujust’ utan jag tar alltid dagen och humöret som det kommer. Jag har aldrig riktigt läst in mig på vad trots betyder. Men nu får jag nog göra det, för det måste ju vara något sånt hon har nu. Jag försöker att alltid se och ta emot hennes känslor. Visa att jag förstår varför hon är arg eller ledsen, vare sig det är för att hon tappat en makaron eller för att hennes sandslott inte blev som hon tänkte. I hennes värld är det ju hennes största problem, och jag har ju ingen rätt att förminska dom problemen. Men ibland, när hon upprepar sin ilskna mening 100 gånger och är superarg och bara skriker. Oj vad det är svårt att ta emot ilskan då. Nåja, andas djupt och tala lugnt så ska vi väl ta oss igenom detta också. Tur att hon mellan varven är glad och nöjd iaf. Som när vi är vid gymmet till exempel!

gymme